EU:S CORONASTÖD

Delta-oro när EU spikar planer för coronastöd

Nu vänder det, hoppas EU då klartecken väntar för de första av medlemsländernas nationella återhämtningsplaner efter coronapandemin.

Men delta-varianten är ett orosmoln.

Tolv EU-länder har redan fått godkänt av EU-kommissionen för sina mångmiljardplaner för att få fart på ekonomierna igen.

Under tisdagen väntas det definitiva ja-et även från EU:s ministerråd.

– Det här är den verkliga starten för återhämtningsplanen. Under de kommande veckorna kommer de första summorna att delas ut, säger ekonomikommissionär Paolo Gentiloni på väg in till det finansministermöte i Bryssel där klartecken ska ges.

Coronastödet består av över 7 000 miljarder svenska kronor som gemensamt lånas ihop av EU-länderna och därpå även ska betalas tillbaka gemensamt fram till år 2058. Tanken är att storsatsningen, där länderna är tvingade att fokusera på klimatåtgärder och digitaliseringsprojekt, ska ge nödvändigt bränsle för ekonomin.

Svensk skepsis

Sverige har varit ett av de mest skeptiska länderna till lånesystemet – men ger ändå tummen upp.

– Det har varit ett grundligt arbete som kommissionen har gjort med de här planerna, så vi bedömer det att de är acceptabla, säger finansminister Magdalena Andersson (S) i Bryssel.

Hon är emellertid inte sugen på att bygga ut systemet ytterligare, som redan blivit framfört av exempelvis Frankrike.

– Att vi skulle ha mer av bidrag som vi skickar runt mellan varandra? Nej, säger Andersson.

Oro för delta

EU-kommissionen siade så sent som i förra veckan om att den ekonomiska återhämtningen väntas gå snabbare än väntat och att enstaka medlemsländer redan i år kan vara uppe i samma ekonomiska nivåer som före pandemin.

Ett rejält orosmoln finns ändå. Den snabba spridningen av delta-varianten skapar nervositet runt om i EU.

– Det är en av de osäkerheterna som finns i prognosen, framför allt om man skulle få en fjärde våg innan man har hunnit vaccinera tillräckligt många, säger Andersson.

TT: Har restriktionslyftandet gått för snabbt?

– Det ska du inte fråga mig om. Jag är en simpel ekonom, säger finansministern i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT