DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Danske Bank: Kärvare för hushållen
Ekonomi (TT)
Danske Banks ekonomer sänker tillväxtprognosen och varnar för att högre inflation och räntehöjningar slår mot hushållens köpkraft.
"Detta kommer att strama åt en redan kärv ekonomi för många hushåll", skriver chefsekonomen Michael Grahn.
Rysslands attack mot Ukraina har via utbudsstörningar tryckt upp redan höga energipriser och gett en inflation som är den högsta sedan 1990-talet, konstaterar Danske Bank i en färsk prognos.
För helåret 2022 räknar bankens ekonomer nu med en inflation på 4 procent, vilket är dubbelt så högt som de trodde i januari.
Tre räntehöjningar på ett år
Detta väntas pressa Riksbanken att börja höja styrräntan redan i september, följt av en andra höjning redan i november och en tredje i februari 2023.
"Riskbilden säger att Riksbanken kan behöva inleda en höjning redan i juni men det är inte vårt huvudscenario", skriver Michael Grahn i en kommentar.
Men enligt Danske Banks ekonomer vänder inflationen abrupt ned 2023, till cirka 1,5 procent. Det är tydligt lägre än inflationsmålet på 2 procent, vilket i sin tur innebär att Riksbanken i detta scenario nöjer sig med tre räntehöjningar från dagens nollnivå till 0,75 procent.
När det gäller tillväxten sänker Danske Bank sin tillväxtprognos för i år till kalenderjusterade 2,5 procent. Det kan jämföras med 3,0 procent i senast föregående prognos från januari och en svensk tillväxt i fjol på 4,6 procent.
Bostadsprisökningarna bromsar
För 2023 justerar bankens ekonomer samtidigt ned tillväxtprognosen till 2,0 procent, mot tidigare 2,2 procent.
Grahn ser goda förutsättningar för finanspolitiska åtgärder för att parera den svagare tillväxten. Statsfinanserna håller för att under en period bortse från överskottsmålet och i stället använda det så kallade skuldankaret som riktmärke, enligt honom.
Bostadspriserna – som lyfte med 14 procent i fjol – väntas öka med 5 procent i år och 2 procent 2023.
"Priserna kommer öka betydligt långsammare än tidigare eftersom hushållen kommer att få lägga betydligt mer av sina inkomster på boendet än tidigare", skriver Grahn.
Joakim Goksör/TT
