Bromsad utbyggnad av vindkraft

Ekonomi (TT)

Besluten om att investera i nya vindkraftsparker fortsätter att minska, visar ny statistik.

Det är inte brist på intresse, men svårt att få tillstånd, enligt branschen.

Högt elpris och ett kraftigt ökat behov de närmaste 10–20 åren borde få alla vindkraftbyggare att sätta spaden i marken. Det är med nuvarande priser inte särskilt svårt att räkna hem en vindkraftspark.

Men det blir allt svårare att få tillstånd, enligt Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi. En tidigare undersökning från vindbranschen visade på att åtta av tio vindkraftverk stoppades till följd av det kommunala vetot.

Inte antingen eller

Och Sverige har inte råd att bråka, det handlar inte om antingen vind- eller kärnkraft, som politikerna tenderar att göra. Båda behövs:

"Svensk industri har chansen att bli världsledande i klimatomställningen men ska elbehovet tillgodoses kan inte något kraftslag väljas bort. Vindkraften kan byggas ut mest och till lägst priser i närtid. Den spelar en avgörande roll i industrins elektrifiering", skriver Svenskt Näringslivs energiansvariga Marie Knutsen-Öy i en kommentar till TT.

Nu förväntas lagförslaget om att skruva på kommunvetot ta paus eftersom en politisk majoritet sagt sig vilja rösta nej till det nuvarande förslaget. Oppositionen vill att det först ska utredas hur kommunerna kan ersättas för att välkomna vindsnurrorna. Parat med att det dessutom är valår lär göra att de kommunala tillståndsfrågorna går in i ett väntläge, befarar vindbranschen.

Bromsad utveckling

Svensk Vindenergis kvartalsstatistik visar att det togs fyra investeringsbeslut om nya vindkraftsparker under första kvartalet, motsvarande cirka 3,5 miljarder eller 1 TWh elproduktion. Det kan jämföras med snittet på 1,5 TWh första kvartalet de senaste fem åren. Den trögare trenden började redan i fjol.

– Det riskerar att bromsa vindkraftens utbyggnad, säger Daniel Badman.

Tre av de nya vindkraftsparkerna ligger södra Sverige, där också intresset för att bygga är störst, vilket hänger ihop med högre elpriser i den södra landsändan. Men det är också där det är svårast att få tillstånd. Att det avvaktas i norra Sverige kan hänga samman med att Finland bygger ut sin elproduktion för fullt, både med kärnkraft och vindkraft, enligt Daniel Badman.

Visserligen byggs det för fullt just nu, baserat på gamla beslut, ungefär åtta TWh väntas tillkomma för drift i år. Men det är långa ledtider, så påfyllnadsgraden är för låg för att klara ambitionen som hela Elsverige pratar om och verkar hyfsat enig kring – att dubbla elproduktionen de närmaste 20 år, oavsett om det handlar om kärnkraft, vindkraft eller något annat.

Halvering nästa år

Om trenden håller i sig ser det ut att handla om en halvering av nya investeringsbeslut i nya vindkraftverk 2023 jämfört med 2022, enligt Svensk Vindenergi.

"För att få ny elproduktion på plats måste tillståndstiderna minst halveras. Men det räcker inte, jämte vindkraften behöver vi också planerbar kraft. Därför måste politiken samtidigt ändra på lagstiftningen så det blir möjligt att investera i fossilfri teknik, exempelvis SMR", skriver Marie Knutsen-Öy.

Olle Lindström/TT