DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Analys: Svenska arbetskraftskostnader sticker ut – nu hotas konkurrenskraften
Sveriges arbetskraftskostnader ökar markant i internationell jämförelse vilket skadar svensk konkurrenskraft, visar Industriekonomernas nya siffror. Nu är det hög tid att bryta trenden, anser rapportförfattaren Robert Tenselius. ”Vi kan inte kosta på oss mer kostnadsökningar via löneökningar”, säger han till TN.
De senaste tio åren har den svenska industrins arbetskostnader ökat med 0,5 procentenheter per år jämfört med andra tunga industriländer i Västeuropa och Euroområdet. Det visar en färsk rapport från Industriekonomerna, som utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer.
Arbetskraftskostnader är ett viktigt mått för att analysera den svenska konkurrenskraften gentemot omvärlden, förklarar ekonomen Robert Tenselius som ligger bakom rapporten.
– Det är i grunden arbetskraftskostnaderna som avgör i vilken utsträckning den relativa konkurrenskraften utvecklas över tid jämfört med andra viktiga konkurrentländer, säger han.
På grund av Covid19-pandemin har man i rapporten valt att titta på utvecklingen under en lite längre period eftersom statistiken för pandemiåren inte ger en rättvis bild av läget, förklarar Robert Tenselius.
– För det första bidrog pandemin till stora effekter på ekonomierna. Samtidigt införde olika länder olika typer av krisåtgärder vilket också påverkade statistiken på olika sätt i olika länder. Sammantaget blev statistiken för de här två åren missvisande, speciellt när man vill jämföra länderna emellan, säger han.
Bortsett från pandemiåren. Vad är det som har lett till att de svenska arbetskraftskostnaderna har ökat under en längre tid?
– Det finns flera anledningar, men det beror i första hand på de löneökningar som vi har kostat på oss i våra kollektivavtal, säger Robert Tenselius.
”Vi har tillfälligt räddats av en trendmässig försvagning av kronan. Men den svenska konkurrenskraften kan inte förlita sig på hur kronan utvecklas.”
Siffrorna som redovisas i rapporten utgår från arbetskraftskostnad i lokal valuta. Men i slutänden påverkas den relativa kostnadsutvecklingen också av svängningar i växelkurserna. Räknar man därför in den svaga kronkursen kommer ökningstakten av arbetskraftskostnaderna in något lägre.
– Vi har tillfälligt räddats av en trendmässig försvagning av kronan. Men den svenska konkurrenskraften kan inte förlita sig på hur kronan utvecklas. Under 2021 såg vi att kronan stärktes jämfört med året innan vilket bidrog till att försämra det relativa arbetskraftskostnadsläget, säger han.
Även om det svenska kostnadsläget i dagsläget inte framstår som alarmerande högt, skulle en förstärkning av växelkursen till i historiskt perspektiv moderata 9,5 kronor per euro snabbt förändra spelplanen för industrin i Sverige och försämra konkurrensförutsättningarna, enligt rapporten.
”Vi måste ta ansvar för att hålla ner arbetskraftskostnadsökningarna.”
I dagsläget är dock kronkursen väldigt låg i förhållande till både dollarn och euron. Men enligt Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall finns det inga garanter för att det kommer att hålla i sig över tid.
– När vi ser en ökad oro över konjunkturen är det vanligt att små valutor som svenska kronan försvagas och att kapitalet forsar till säkra hamnar som dollarn och euron. Men valutakurser svänger hela tiden och det är väldigt svårt att förutse vart kronan kan ta vägen. Det finns alltid en risk att kronan kan stärkas vilken dag som helst, säger han och fortsätter:
– Dessutom är kronkursen inget som arbetsmarknadens parter kan påverka. Det som vi däremot kan påverka är löneutvecklingen. Sen behöver vi också en politik som säkrar en god produktivitetstillväxt. Det är bättre att utgå från de faktorer vi faktiskt kan påverka, säger Mats Kinnwall.
Mot bakgrund av den trendmässigt högre arbetskraftsökningstakten i Sverige, måste arbetsmarknadens parter nu vara mer försiktiga med att öka takten ytterligare. Inför stundande avtalsrörelse är det därför inte hållbart att basera löneökningar på tillfälliga växelkursförändringar, menar Robert Tenselius.
– Vi måste ta ansvar för att hålla ner arbetskraftskostnadsökningarna. Eftersom takten har varit generellt hög är det centralt att trenden bryts. Vi kan inte kosta på oss mer kostnadsökningar via löneökningar, avslutar han.
Analys: Högre arbetskostnadsökningstakt i Sverige än i konkurrentländerna
