RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Thedéen: Inflationen ska ned till 2 procent

Ekonomi (TT)

Det råder ingen tvivel om vad uppdraget är för Riksbanken, enligt riksbankschefen Erik Thedéen, som tillträdde vid årsskiftet. Inflationen ska ned och stabiliseras runt 2 procent.

"Det kan låta enkelt men innebär förstås svåra avvägningar. Stigande räntekostnader är tufft för många hushåll och företag", säger han i ett tal på Västsvenska handelskammaren i Göteborg, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Det är inte bara energikrisen i kölvattnet på Ukrainakriget som har ställt till det. Inflationen har spridit sig till nästan hela den svenska ekonomi, enligt Erik Thedéen.

Han pekar på varukorgen som Statistiska centralbyrån (SCB) använder för att för att beräkna svensk inflation, där 85 procent av varukorgen har prisuppgångar på mer än 4 procent i årstakt.

– Det här är en mycket bred uppgång av inflationen och det är det som är oroande, säger Thedéen.

Inflationen värre än räntehöjningar

Enligt riksbankschefen är inflationen ett mycket större problem för hushållens ekonomi än räntehöjningarna. Inflationen äter nämligen upp köpkraft, vilket brukar uttryckas i sjunkande reallöner.

Det hökaktiga beskedet ligger i linje med det budskap Thedéen gick ut med i samband med den senaste räntehöjningen den 9 februari.

Riksbanken har redan höjt styrräntan från 0 till 3 procent på nio månader, vilket bland annat mer än fördubblat de rörliga boräntorna. De historiskt snabba räntehöjningarna har också bidragit till att trycka ned bostadspriser, konsumtion och bostadsbyggande i Sverige.

Men än är det inte över. Erik Thedéen har redan flaggat för att det blir räntehöjningar på 25–50 punkter (0,25–0,50 procentenheter) i april även i Sverige.

Riksbanken siktar på inflationsmålet på 2 procent enligt måttet KPIF – där effekten för boräntor räknats bort. I januari låg KPIF-inflationen på 9,3 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Samtidigt steg den underliggande inflationen – där även energipriser räknats bort – till 8,7 procent.

"Det här är genuint svårt"

Enligt Erik Thedéen kan KPIF-inflationen – enligt Riksbankens beräkningar – ha fallit ned till inflationsmålet redan vid årsskiftet 2023-2024. Räknar man bort energipriserna kan målet var uppnått något halvår senare.

– Men det här är genuint svårt, säger han om att göra inflationsprognoser.

Hushållens höga skuldsättning i kombination med en stor andel rörliga räntor i Sverige gör den svenska ekonomin för räntekänslig, enligt Thedéen. Han hoppas att den pågående utredningen på finansdepartementet – om hur man ska göra det billigare för hushåll som har rörlig ränta men som vill byta till fast ränta – ska utmynna i ett reglering av hur bankerna tar betalt för att byta löptid på lånet.

Han hoppas även att den kris vi nu går igenom gör att fler hushåll väljer att försäkra sig mot snabba räntelyft i framtiden genom att välja längre löptider på bolån.

Thedéen fortsätter dessutom att beskriva kronans kraftiga försvagning under 2022 som ett inflationsproblem.

– Vi tycker det vore önskvärt att kronan vore starkare. Det skulle underlätta för oss att bekämpa inflationen, säger han.

Thedéen betonar att det inte finns något växelkursmål på Riksbanken. Men kronförsvagningen gör import dyrare, vilket i sin tur påverkar inflationen och vilken penningpolitik som måste föras.

– Men det är inte jag som sätter kronkursen, utan den sätts på en fri marknad, säger han.