DET SVENSKA SKATTETRYCKET

SKR: Kommunerna kan tvingas höja skatten

SKR spår en hög inflation även nästa år. Arkivbild. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ekonomi (TT)

Under 2022 och 2023 kommer Sveriges ekonomi att bromsa in, vilket kan tvinga landets kommuner att höja skatterna. I en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner spås en återhämtning tidigast 2024.

Sveriges BNP-tillväxt kommer att landa på 2,1 procent i år, och 1 procent för 2023. Det enligt en ny skatteunderlagsprognos från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Samtidigt ser man att den höga inflationen fortsätter, där livsmedelspriserna i höst fortsätter att stiga mer än normalt och elpriserna ökar i vinter. Tillsammans med en fortsatt hög inflation internationellt och en försvagad svensk krona är prognosen att den höga inflationen är kvar även nästa år.

Den inflationen och de stigande räntorna gör att hushållen främst drar ner på sällanköpsvaror och bostadsköp, skriver SKR i rapporten. Det leder i sin tur till ett svagare bostadsbyggande.

Ökade pensionskostnader

Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, var bedömningen redan i våras att sektorns ekonomier skulle försvagas.

– Men den ökande inflationen slår på kommunsektorns pensionskostnader, och i och med att de värdesäkras med prisbasbelopp så ökar hela pensionsskulden, säger hon.

Det sker samtidigt som man har en större befolkning, med en ökande andel äldre.

SKR bedömer att pensionskostnaderna för kommuner och regioner blir över 40 miljarder kronor högre nästa år än 2022, och att de lär fortsätta att öka kraftigt även under 2024.

Inflationen gör därför att många kommuner och regioner inte kommer att få ihop sin budget, fortsätter Wallenskog, och att de därför kommer att ha ett underskott.

– Då finns det egentligen bara två verktyg att ta till: Antingen effektiviseringar och besparingar eller en höjd skattesats, säger hon.

Fortsatt stort behov av arbetskraft

Wallenskog tillägger dock att orderläget för flera branscher är relativt starkt, med en stor efterfrågan på arbetskraft och ett ansträngt läge för rekryteringen.

– Vi bedömer en liten, ganska marginell ökning av arbetslösheten. Väldigt många har behov av arbetskraft, säger hon.

I rapporten spås en konjunkturåterhämtning under 2024–2025. SKR skriver dock att det på kort sikt finns en osäkerhet som kan göra konjunkturutvecklingen markant annorlunda under 2022 och 2023, bland annat relaterat till pandemi och krig.

SKR gör prognoser på skatteunderlagets utveckling fem gånger om året, och publicerar sin nästa prognos i oktober.

Fredrik Fahlman/TT