DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Trots larmen - inte sämre för lantbruket

Ekonomi (TT)

Ekonomin i lantbruket försämrades inte förra året jämfört med 2020, enligt en ny rapport från Jordbruksverket.

Men verket pekar på stor oro bland svenska jordbrukare inför utvecklingen i år och lyfter ett värstascenario med en miljard i tappade intäkter.

I början av december gjorde Jordbruksverket en bedömning av utvecklingen i jordbruket under 2021 och har nu uppdaterat den. Den största skillnaden är att priserna på olika typer av insatsvaror ökade betydligt mer i slutet av 2021 än tidigare beräkningar.

Men även priserna på spannmål och oljeväxter ökade, vilket fick intäkterna att stiga en del.

Verket skriver att den så kallade företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, beräknas ha blivit i stort sett oförändrad för sektorn förra året jämfört med 2020. I siffror betyder det 7,9 miljarder kronor.

Oron finns

Men det finns en rad olika orosmoln inför 2022 och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och flera riksdagspartier har krävt krispaket för sektorn. Under torsdagen tas utvecklingen upp i miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen med medverkan av LRF, Jordbruksverket och företrädare för Regeringskansliet.

I en tidigare sammanställning över läget för svenskt jordbruk som Jordbruksverket har skickat till näringsdepartementet framgår att branschen kan tappa en miljard i intäkter jämfört med 2021, om den negativa trenden fortsätter.

Hoten mot branschen är flera, men främst handlar det om att priset på de produkter som jordbrukarna behöver, som till exempel foder och gödsel, har ökat kraftigt under senare delen av 2021 och nu ligger på rekordnivåer.

Även stigande fraktpriser har påverkat jordbruket negativt. Liksom energipriser.

Elpriserna har enligt myndigheten påverkat de jordbrukare som odlar i växthus så pass att vissa överväger att lägga ned.

Import kan öka

Samtidigt som det alltså har blivit rejält mycket dyrare för jordbruken att ta fram sina olika produkter så har inte priserna mot konsumenterna ökat i samma takt.

Många jordbrukare förlorade stora summor pengar på grund av torkan som rådde 2018. Sedan dess har jordbruket lyckats bygga upp en del reserver igen eftersom både 2019 och 2020 blev goda år.

De som inte lyckats med det kan få det kämpigt när marginalerna krymper, skriver myndigheten.

Det finns enligt Jordbruksverket inga tecken på att djur kommer att behöva nödslaktas, vilket skedde under 2018. Då handlade det om att det inte fanns tillräckligt med foder. Så ser läget inte ut nu. De höga priserna har däremot lett till att bönderna gått över från kraftfoder till så kallat grovfoder. Det betyder att djuren växer långsammare och inte får lika mycket hull.

Svenskt kött riskerar också hård konkurrens från importerat kött i takt med att samhället öppnar upp och restaurangbesöken blir fler igen.

Men pandemin har också delvis gynnat svenska bönder. När folk äter mer kött hemma tenderar de att välja svenskt. En ökad import igen kan pressa ner priset på svenskt kött.

Allt är dock inte dystert. Höstsådden blev ovanligt stor i fjol och om inga oväntade väderfenomen inträffar så kommer skörden i vår därmed att bli ovanligt god.

Johanna Ekström/TT

Lars Larsson/TT