KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Solpaneler allt hetare

Solpaneler på tak i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi (TT)

Intresset för solenergi växer i Sverige. Satsningar på skatteavdrag är en av orsakerna, säger aktörer i branschen. Men det finns utmaningar för branschen.

– Alla typer av miljöinvesteringar har fått större fokus. Pandemin har varit tuff för oss alla, men jag tror att den kan ha hjälpt oss att faktiskt förstå att vi måste göra de här superinvesteringarna tillsammans, säger Erik Martinson, vd på solenergibolaget Svea Solar.

Bolaget grundades 2014 och finns i dag i Sverige, Spanien, Tyskland, Belgien och Nederländerna.

2020 omsatte de omkring 700 miljoner kronor i Sverige, och redan i juli i år gick försäljningen om hela förra årets. Nu räknar de med att omsättningen för hela året landar på 1,4 miljarder kronor.

"Solrot" viktig anledning

Orsakerna är flera, tror Erik Martinson. Men den nya skattereduktionen för grön teknik, på stan kallat "solrot", är en viktig komponent.

– Nu vet kunden på förhand att avdraget är beviljat, och det dras av direkt på fakturan. Det gör att man tar bort väldigt mycket av osäkerheten. Det är en bättre lösning för alla, säger han.

– Vi ser att det finns en tillväxt i de andra länderna som vi är verksamma i och som inte har ett sådant här system. Men i Sverige är tillväxten i procent högre, fortsätter Erik Martinson.

Skattereduktionen är riktad till privatpersoner som vill installera egna solpaneler, batterier för att lagra solenergi eller laddstolpar till elbilar. Hittills i år har Skatteverket beviljat skatteavdrag med drygt 332 miljoner kronor, varav ungefär hälften beviljats till solceller.

Siffrorna är att jämföra med dem i propositionen, där regeringen räknade med att statens skatteintäkter skulle minska med 200 miljoner kronor per år. Av detta skulle 160 miljoner svara för stödet till solceller.

Fortfarande utmaningar

Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk solenergi, håller med om att efterfrågan på solenergi fortsätter att växa. Men samtidigt finns många utmaningar för branschen – med hundratals aktörer är konkurrensen hög.

– Det finns en underliggande positiv trend där solenergi ökar snabbast av alla kraftslag. Men det är ett nytt område och vi står mitt emellan äldre branscher, som traditionella takläggare och elinstallatörer. Om man jämför sig med dem är solenergibranschen inte lönsam. Det är pressade marginaler för både små och stora företag, säger Anna Werner.

Dessutom påverkas solenergiföretagen av råvarubristen och den starka globala efterfrågan. Företagen tvingas då till större logistikarbete för att säkra sina leveranser.

– Priserna har gått upp och det är leveransproblem på grund av pandemin. Frågar man aktörerna varför det blivit så, talar de om råvarubrist. Men solenergin boomar över hela världen och då är det kanske ointressant att sälja 10 000 paneler till Sverige om man får en order från Indien på en miljon, säger Anna Werner.

I dag är 260 aktörer knutna till Svensk solenergi. Enligt Anna Werner finns ytterligare ett hundratal företag.

– Jag tror inte att alla företag kommer att finnas kvar om fem år. Vi kommer att se konsolideringar och många företag kommer att förändras, även om det kommer att finnas utrymme för både små och stora företag, säger hon.

I Europa står solenergin för fem procent av den totala elen. I Sverige är motsvarande siffra en procent. Svensk solenergis mål är att andelen ska stiga till tio procent.

– Energisystemet har ställts om snabbt flera gånger förut. Från ved till kol, kol till olja och olja till kärnkraft. Vindkraften har haft en spektakulär tillväxt de senaste femton åren. För oss har det redan börjat, det är också därför som många vill gå in i branschen även om flera av bolagen får räkna med förlust i början, säger Anna Werner.

Sophie Wichmann/TT