RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Räkna med låga boräntor

Ekonomi (TT)

De låga boräntorna ser ut att bestå.

SBAB räknar med en första höjning av reporäntan hösten 2023 och en senarelagd höjning av de bundna räntorna.

Pressen på boräntorna håller i sig och boräntorna har på många håll pressats till rekordlåga nivåer. Flera faktorer spelar in, enligt Robert Boije, chefsekonom på statliga bolåneinstitutet SBAB.

– De långa marknadsräntorna fortsatte att gå ned under sommaren, vilket överraskade. Sedan har deltavarianten (av coronaviruset) skapat en del förväntningar om en långsammare återhämtning och oron för inflationen är inte längre lika stark. Efterfrågan på långa obligationer har också ökat, säger han.

Majoritet binder

SBAB gör nu bedömningen att räntan på ett lån bundet på två år i januari 2023 kommer att ligga på 1,7 procent. Vid samma tidpunkt räknar banken med att räntan på ett lån bundet på fem år vid den tidpunkten kommer att vara 2,0 procent, vilket kan jämföras med nuvarande nivå 1,5 procent.

Ränteläget har lett till beteendeförändringar bland bolånekunderna. Låga bundna räntor lockar allt fler att binda sina bolån. Stora ökningar av bostadspriserna och därmed ökade bostadslån kan också vara en faktor som spelar in, enligt Robert Boije.

Under juni bands 58 procent av alla lån på längre tider än tre månader.

– Man får gå tillbaka till 2003 för att se så många som ville binda sin ränta, säger Robert Boije.

Vad gäller den rörliga räntan räknar SBAB med att den kommer att stiga till 1,6 procent i januari 2023, vilket är marginellt högre än dagens nivå.

Riksbankens senaste prognos är att en första höjning av reporäntan, som främst påverkar de rörliga boräntorna, kommer under tredje kvartalet 2024. SBAB tror dock att centralbanken får anledning att höja redan ett år tidigare, hösten 2023.

Låga snitträntor

Dock finns flera faktorer som påverkar den rörliga räntan. Huggsexa om bolånekunderna fortsätter att pressa bankerna att försöka vinna kunder med attraktiva erbjudanden.

Konkurrensen märks bland annat i det att de så kallade snitträntorna, som bankerna sedan juni 2015 måste redovisa öppet, aldrig varit så låga som nu. Snitträntan är den genomsnittliga räntan som bankens kunder faktiskt betalar för sina lån.

Gapet mellan listräntan som bankerna kommunicerar utåt och snitträntorna, när det gäller de rörliga boräntorna, uppgår nu till över 0,7 procentenheter. Det är något att vara uppmärksam på som bolånekund, anser Robert Boije.

– Det visar att de kunder som kan sina saker och är duktiga på att förhandla kan få ned sina räntor medan de som inte är duktiga på att förhandla inte får det. Här borde bankerna bidra med större transparens i hur prissättningen går till, säger han.

Helena Wande/TT