FRIHANDELNS FRAMTID

”Protektionism går att vaccinera bort”

Få ingrepp skadar ett lands ekonomi och välstånd mer än ett förbud mot att handla med människor i andra länder. Är det dags att vaccinera oss också mot protektionism, undrar Andreas Bergh.

Stödet för frihandel tycks svikta. Först Donald Trump och hans protektionistiska retorik och politik. Nu vill många dra handelsfientliga slutsatser av coronapandemin.

Den sakliga grunden för protektionismen förblir dock svag. Som Johan Norberg nyligen konstaterade här på TN visar exempelvis WTO:s statistik att länder med ett stort handelsberoende klarade sig bättre än andra under krisen.

Nu håller vaccinationer, äntligen, på att göra coronaviruset mindre farligt. Det vore olyckligt om vi då ställer till det för oss själva genom tullmurar och andra handelshinder. Få ingrepp skadar ett lands ekonomi och välstånd mer än ett förbud mot att handla med människor i andra länder. Men hur vaccinerar vi oss mot protektionism?

Den samhällsvetenskapliga forskningen är inte lika snabb som den medicinska, men den ger ändå vissa ledtrådar om svaret. Tidiga undersökningar av människor attityd till internationell handel utgick från antagandet att människor till stor del styrs av sitt kortsiktiga egenintresse. Även om alla vinner på handel i det långa loppet, kunde frihandelsmotstånd enligt detta synsätt förklaras av att vissa grupper förlorar på kort sikt, exempelvis genom pressade löner eller arbetslöshet. Kanske är det därför som frihandelsvänner stundom varit ovilliga att tillstå att löner förändras och jobb försvinner på grund av handel. Det är olyckligt eftersom det är bland annat genom just dessa mekanismer som handel ökar vårt välstånd.

De protektionistiska strömningarna kan inte bara skyllas på EU och Donald Trump.

Nyare forskning om människors attityd till handel mellan länder tonar ned egenintressets betydelse. Visst spelar den egna ekonomiska situationen roll, men den rollen är relativt liten. Desto viktigare är vad människor tror att handel innebär för hela landets ekonomi. Detta borde vara goda nyheter. Det betyder nämligen att det inte finns någon naturlag som säger att protektionismen måste frodas där människor har blivit av med sina jobb. Men det betyder också att det spelar roll hur politiker, debattörer och journalister talar om handel och beskriver dess konsekvenser. På den punkten har många betydande förbättringspotential. De protektionistiska strömningarna kan inte bara skyllas på EU och Donald Trump.

Handel hjälper oss alla att jobba smartare genom att dra nytta av andra människors färdigheter.

Internationell handel beskrivs tyvärr ofta i termer av global konkurrens som tvingar människor i rika länder att jobba hårdare för att inte bli omsprungna av Indien, Kina och en rad andra länder. Det är knappast konstigt att den som har anammat det synsättet lockas av den protektionistiska retoriken. "Jobba hårdare om du vill behålla ditt jobb" är inget smart budskap att skicka till ett lands arbetare om målet är att främja öppenhet och motverka protektionism. Det är också ett helt felaktigt budskap.

Handel är ingen tävling som tvingar människor att jobba hårdare. Handel hjälper oss alla att jobba smartare genom att dra nytta av andra människors färdigheter. På så sätt bidrar handel till att göra oss rikare, inte bara i materiell bemärkelse. Då kan vi också unna oss att jobba lite mindre. Det är helt enkelt lättare att ta det lugnt när man inte måste göra allt själv.

Frihandelsvänner ovilja att erkänna att handel kan göra att vissa jobb försvinner är beklaglig eftersom den är defensiv och lätt att slå hål på. Men det faktum att vissa branscher och företag kan behöva mer personal, samtidigt som andra behöver mindre, är naturligtvis inte någon hemsk sjukdom som drabbar länder bara på grund av ekonomisk öppenhet. Det är ett tecken på att ekonomin fungerar som den ska när den anpassar sig till att människor och teknik utvecklas.

Insikten om att handel i grunden är ett sätt för människor att hjälpas åt att uppnå sina mål är förmodligen det bästa vaccin vi har mot protektionismen. Må den spridas till så många som möjligt!

Krönika: ”Därför segrar alltid frihandeln - även i pandemin”

Om krönikören

Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Hans senaste bok är Hjälpas åt - Om marknader och människor (Timbro förlag).