Pristagare: Bättre förberedda på finanskris

Årets ekonomipristagare, från vänster Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig. Bild: Anders Wiklund/TT

Ekonomi (TT)

De forskar om hur man ska förstå och undvika finanskriser.

Nu får amerikanerna Ben Bernanke, före detta centralbankschef i USA, Douglas Diamond och Philip Dybvig Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.

– Det kom som en överraskning, säger Douglas Diamond, uppkopplad på länk i samband med presentationen vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Douglas Diamond tror att världen lärt sig mycket av tidigare finanskriser och är bättre förberedda i dag än senast det small till på allvar globalt – när storbanken Lehman Brothers gick omkull 2008.

– Det verkar som att banksystemet i dag är solitt. Men fruktan för bankrusningar och kriser kan dyka upp var som helst i finanssystemet. Det måste inte härröra från affärsbankerna, säger han.

– Finanskriser blir förvärrade när folk förlorar förtroendet för systemets stabilitet. Det är relaterat till hur lönsamma bankerna är, säger han.

Alltid risk för kris

Enligt pristagaren är det fullt möjligt att i teorin skapa ett finanssystem utan risk för kriser. Men frågan är om vi vill det. Det skulle nämligen slå mot bankernas grundläggande funktion: att erbjuda sparande med ränta och finansiering med lån.

– Det finns sätt att skriva kontrakt och designa finanssystemet så att det aldrig uppstår kriser. Men en poäng med våra studier är att detta troligen inte är det bästa sättet att hantera detta, säger Diamond.

Det handlar i stället att om att hitta modeller för att hantera risker och problem som kan uppstå i systemet – som insättningsgarantier och regler och rutiner som kan följas när banker är på väg att gå omkull.

– Bankräddningar kan bli problematiska, men de kan vara bra för samhället i stort. Jag tror att vi alltid kommer att ha en liten risk för oväntade kriser, säger Diamond.

Motiveringen

I sin motivering till valet av årets pristagare skriver Kungliga Vetenskapsakademien att "Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig har väsentligt förbättrat vår förståelse av bankernas roll för ekonomin, särskilt vid finanskriser. Deras forskning visar bland annat varför det är så viktigt att undvika att banker kollapsar".

– För det mesta fungerar bankerna bra. Men ibland fallerar delar av banksystemet. Det kan leda till katastrofala konsekvenser, även finanskriser, säger professor John Hassler, en av ledamöterna i priskommittén, på pressträffen.

Hassler pekar på att Ben Bernanke i en rapport från 1983 visade hur bankrusningar ledde till att banker gick omkull. En lösning på problemet med bankrusningar visade Diamond och Dybvig i sin uppsats från samma år – statliga insättningsgarantier. Om staten kan garantera insättare att deras pengar finns kvar behöver de inte rusa till banken så fort det sprids ett rykte om bankrusning. Deras gemensamma forskning har lagt grunden för den moderna bankreglering som finns i dag.

"Relevant för regleringar"

Deras forskning låg bakom krisåtgärderna och hjälpte oss att förstå orsakerna till finanskrisen 2008-2009 och gjorde att världsekonomin inte gick in i samma typ av djupa depression som under 1930-talet.

– Deras forskning är inte direkt relevant för finans- och penningpolitik. Vad den är relevant för är regleringar. Det är klart att behovet av de här regleringarna är ju alltid som störst när läget på de finansiella marknaderna är känsligt. På det sättet kan man säga att det är nu vi får se om de regleringar vi nu fått på plats duger när det börjar blåsa, säger Tore Ellingsen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och priskommitténs ordförande.

TT: Är det alltid rätt att rädda en bank som är på fallrepet?

– Det säger de inte. Men de säger att huvudregeln är att det ska gå ganska långt innan man låter banker gå omkull, i alla fall om det drabbar bankens låntagare. Om banken går omkull måste verksamheten få leva vidare, annars blir det stora konsekvenser för den reala ekonomin.

TT: På vilket sätt kan deras forskning lösa problem i människors vardag?

– Man kan säga så här, till exempel insättningsgarantier – som är en rekommendation från denna typ av forskning – gör att vi kan sova lugnare på natten. Vi vet att även om en bank skulle gå omkull så är våra insättningar upp till ett visst belopp garanterade av staten.

Pristagarna delar på tio miljoner kronor.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig tidsangivelse för när Barnankes rapport publicerades.

Annika Andersson/TT

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne Bild: Johan Hallnäs/TT

Fakta

Det första av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne delades ut 1969. Sedan dess har det delats ut 53 gånger, ofta till flera pristagare samtidigt.

Här är de senaste årens pristagare:

2022: Ben S Bernanke, Douglas W Diamond och Philip H Dybvig

2021: David Card, Joshua D Angrist och Guido W Imbens

2020: Paul R Milgrom, Robert B Wilson

2019: Abhijit Banarjee, Esther Duflo, Michael Kremer

2018: William D Nordhaus, Paul M Romer

2017: Richard H Thaler

2016: Oliver Hart, Bengt Holmström

2015: Angus Deaton

2014: Jean Tirole

2013: Eugene F Fama; Lars Peter Hansen, Robert J Shiller

2012: Alvin E Roth, Lloyd S Shapley

2011: Thomas S Sargent, Christopher A Sims

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien