ENERGIPOLITIK

Politiker vill ha vindkraft – säger ändå nej

Vindkraftverk i den havsbaserade vindkraftsparken Lillgrund utanför Bunkeflostrand söder om Malmö. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Ekonomi (TT)

Hälften av kommunpolitikerna är positivt inställda till att bygga ut vindkraften, enligt en ny undersökning.

Trots det får åtta av tio projekt nej.

– Det är tufft för kommunpolitiker att fatta beslut eftersom det oftast är ett högljutt motstånd, säger Daniel Badman på Svensk Vindenergi.

När Sveriges industri ska ställa om kommer det att krävas mer el. Sveriges elanvändning på 140 terawattimmar väntas dubbleras inom 20 år.

Trots det får nya vindkraftsprojekt oftast nej från lokala politiker. Det trots att fler kommunpolitiker är positiva än negativa till ny vindkraft i sin kommun, enligt en ny undersökning genomförd av Demoskop tillsammans med Svensk Vindenergi.

SD-politiker mest negativa

Den visar att 49 procent av kommunpolitikerna är positiva till att bygga ut landbaserad vindkraft i den egna kommunen, medan 29 procent är negativa.

– Vi vet sedan tidigare att allmänheten också är positiv. Men det finns en diskrepans mellan åsikt och beslut, eftersom åtta av tio vindkraftverk får nej av kommunerna, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

Han menar att glappet beror på att kommunpolitiker ofta utsätts för högljudda kampanjer från lokala protestgrupper.

– Protestgrupperna är inte alltid representativa, men får ofta genomslag i debatten. Det är svårt att vara kommunpolitiker och särskilt ett valår blir det större uppsida att säga nej än att säga ja till ny vindkraft, säger Daniel Badman.

När det kommer till havsbaserad vindkraft är 26 procent av politikerna positiva och 15 procent negativa. 42 procent anger att vindkraft till havs ej är genomförbart, vilket förklaras av att många kommuner inte har en kust.

Partier tycker olika

SD-politiker är mest negativt inställda till vindkraft, följt av moderater. KD och L är neutrala till landbaserad vindkraft. KD- politikerna är däremot negativt inställda till havsbaserad vindkraft medan L-politikerna är mer positiva. Övriga partier är positivt inställda till både havs-och landbaserad vindkraft.

Det främsta skälet mot vindkraft bland politikerna är att de hellre ser satsningar på andra energikällor.

Daniel Badman kallar det för en “kraftslagsdebatt” som ställer olika energikällor, ofta vindkraft och kärnkraft, mot varandra.

– Det är tydligt att den debatten finns lokalt och den är inte bra för den svenska konkurrenskraften. Det kommer behövas så mycket el att det finns plats både för mycket vindkraft och andra energikällor, säger han.

"Fördelarna behöver bli tydligare"

Men även vindkraftens ljudnivåer och påverkan på djur och natur uppges som skäl mot.

– Det här är frågor som undersöks noggrant i länsstyrelsens efterföljande miljöprövning. Om påverkan är för stor ges vindkraften inte tillstånd, säger Daniel Badman.

För att få lokalpolitiker att säga ja till vindkraftsetableringar tror Svensk Vindenergi att det behövs fler incitament från statligt håll. I undersökningen uppger 30 procent av politikerna att ekonomisk ersättning från staten till kommunen skulle göra dem mer positiva till lokala vindkraftverk.

– Fördelarna för lokalsamhället behöver öka och bli tydligare, säger Daniel Badman.

Regeringen har tillsatt en utredning om hur incitamenten för att säga ja till vindkraft kan stärkas. Den ska vara klar i mars 2023.

Johanna Ekström/TT

Fakta

Totalt har 3 596 politiker deltagit i undersökningen, vilket motsvarar en svarsfrekvens på runt 31,5 procent.

Frågorna om kommunpolitikernas inställning till vindkraften har ställts inom ramen för den så kallade Politikerpanelen – en enkätstudie som Demoskop gör årligen bland lokalpolitiker i olika ämnen.

Utöver politikernas inställning till vindkraft visar den också att 34 procent är positiva till småskalig kärnkraft, och 33 procent är negativa.

För storskalig kärnkraft är 40 procent är negativa och 18 procent positiva.