DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Panikstämning på räntemarknaden

Börser runt om i världen skakas om rejält av en ny våg av räntefrossa inför räntebeskedet från USA:s centralbank på onsdag. Arkivbild. Bild: Seth Wenig AP/TT

Ekonomi (TT)

Marknaden dumpar det mesta som är förknippat med risk inför räntebeskedet från USA:s centralbank på onsdag.

Börsen, kronan och kryptovalutan bitcoin tar rejält med stryk. Bland bedömare talas det om panik och räntefrossan kan pågå ett tag innan det vänder.

På räntemarknaden pekar kurvorna mot en rejäl ekonomisk smäll i stället för den ekonomiska mjuklandning som ledande centralbanker vill ha. Korta räntor är just nu högre än de långa – vilket ses som en varningsflagga för recession.

Det handlar om en räntefrossa, som slår hårt mot allt som är förknippat med risk. På valutamarknaden rasar kronan mot krisnivåerna under pandemivåren 2020 och på kryptomarknaden faller bitcoin till den lägsta kursen på ett och ett halvt år.

Räntemarknad i panik

Börsen tar också stryk. Stockholmsbörsen har förlorat en fjärdedel av sitt värde sedan årsskiftet. Och för att hitta en sämre start på året för S&P 500-index, det breda indexet på Wall Street, får man gå tillbaka till 1962, konstaterar tidningen The Wall Street Journal.

Det som spökar är den oväntat höga inflationen, oro för effekterna av centralbankernas planerade räntehöjningar och den stora osäkerheten kring Ukrainakriget och pandeminedstängningar i Kina.

– Räntemarknaden befinner sig i panik nu, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.

På kort sikt tror han det är lika bra att vänja sig.

– Man behöver nog ett par tydliga månadssiffror för inflation som går nedåt. Det kan nog ta ett par månader innan oron släpper, säger han.

Nästa stora frågetecken är onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed). Förväntningar om snabba åtstramningar har trappats upp efter förra veckans oväntat höga inflationssiffror från USA.

– Det är räntan och centralbankerna som har utvecklingen i sina händer, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Räknar med styrränta på 4 procent

Fed, med chefen Jerome Powell, har redan höjt styrräntan med 75 punkter (0,75 procentenheter) i år – senast med en så kallad dubbelhöjning på 50 punkter i början av maj. Powell och hans direktion har sedan dess flaggat för att det blir två dubbelhöjningar till, en på onsdag denna vecka och en till i juli.

Men efter den oväntat höga inflationssiffran från maj räknar nu marknaden med en fjärde dubbelhöjning i september.

– Inflationen måste komma ner. USA har en arbetsmarknad som är väldigt stram. Fed har inget annat att göra än att svara med kraftfulla penningpolitiska åtgärder och strama åt, säger Persson.

Hur brutalt det blir återstår att se. I prissättningen på marknaden är oddsen 50–50 för att Fed inte nöjer sig med en dubbelhöjning i juli utan höjer med 75 punkter för att få bukt på inflationen. Och om ett år räknar marknaden med en styrränta i USA på nästan 4 procent – upp från dagens 0,75-1,00 procent.

"Där pågår värdeförstöring"

För att rida ut stormen rekommenderar Söderfjell konjunkturstabila aktier i portföljen, som läkemedel och medcinteknik. Han tror även på råvarusektorn – inte minst metaller, som får draghjälp av elektrifieringen. Och så kan banker gå bra när korta räntor lyfter.

– Det vi undviker i dag är detaljhandel, fastigheter och allt som har höga "vinstmultiplar". Där pågår värdeförstöring, säger Söderfjell.

Nästa räntebesked från Riksbanken kommer den 30 juni och då räknar Swedbanks Mattias Persson och många med honom att det även kan bli en svensk dubbelhöjning på 50 punkter till 0,75 procent.

Om det går så långt avgörs bland annat av den svenska inflationsrapporten för maj, på tisdag – och av nästa mätning av inflationsförväntningarna, på onsdag.

– I morgon tror jag vi får en inflation som blir ännu högre, på 7 procent. I den bemärkelsen har jag svårt att se vad Riksbanken tjänar på med att vänta, säger Mattias Persson.

– När Fed går fram med flera 50-punkters höjningar tror jag att det kommer att smitta, både Sverige och Europa. Det visar vägen att man måste agera kraftfullt, tillägger han.

Joakim Goksör/TT

Fakta

Inflationen i USA lyfte till 8,6 procent i maj, den högsta nivån på 40 år. Och det är inte uteslutet att den fortsätter uppåt ett tag till. Detta har pressat upp marknadsräntorna, inte minst tvåårsräntan i USA, som nu är på den högsta nivån sedan 2007 – i nivå med tioårsräntorna.

Inför tisdagens inflationsrapport från Statistiska centralbyrån (SCB) ligger snittprognosen bland analytiker på att KPIF-inflationen i maj lyfte till 7 procent, upp från 6,4 procent i april. Riksbankens inflationsmål är 2 procent.

I månadstakt väntas konsumentprisökningar på 0,8 procent i maj, mot 0,6 procent i april.

Även i Sverige är det främst kortare marknadsräntor som lyfter i räntefrossan. Men det är fortfarande ett tydligt gap mellan tvåårs- och tioårsräntorna.