KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Mer svenskt i tanken ska stärka beredskapen

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) presenterar förslag på åtgärder för en växande svensk bioekonomi och för att stärka Sveriges försörjningsförmåga vid en pressträff i Rosenbad. Bild: Magnus Andersson/TT

Ekonomi (TT)

Att det är dyrt att tanka har nog ingen missat.

För att det ska bli billigare, klimatvänligare och för att samtidigt minska beroendet av andra länder vill regeringen reda ut hur vi kan öka den svenska biodrivmedelsproduktionen.

Att öka den inhemska produktionen av biodrivmedel och stärka råvaruförsörjningen har blivit extra viktigt nu efter Rysslands invasion av Ukraina, för att bryta beroendet av andra länders fossila insatsvaror och stärka det svenska totalförsvaret, enligt regeringen.

Därför tillsätts en utredning som ska se över åtgärder för en växande svensk bioekonomi och för att stärka Sveriges egna försörjningsförmåga, presenterar lantbruksminister Anna-Caren Sätherberg (S) på en pressträff.

– Med Putinpriser vid pumpen har det blivit dyrt att tanka bilen. För att det ska bli billigare att tanka samtidigt som vi fasar ut fossila drivmedel så måste tillgången till biodrivmedel öka. Vi behöver producera mer biodrivmedel i Sverige och använda våra råvaror mer effektivt för att inte slösa bort den potential som finns, säger Sätherberg.

Nationell strategi

Att den hållbara ekonomin växer är viktigt för försörjningstryggheten, enligt regeringen.

Förutom att öka den inhemska produktionen av flytande biodrivmedel ska utredaren också ta fram förslag för en nationell strategi för en hållbar och konkurrenskraftig bioekonomi och föreslå olika mål för detta så att effekterna kan följas upp över tid. De förslag som sedan kommer att läggas fram ska även beakta påverkan på andra miljömål och även samhällsekonomiska konsekvenser.

Biodrivmedel är samtidigt dyra, understryker Sätherberg. Därför måste tillgången och konkurrensen behöva öka. Nästan 90 procent av de biodrivmedel som användes i Sverige under 2020 hade sitt ursprung utanför Sverige.

Det finns en outnyttjad potential i restprodukter från jordbruk och skogsbruk, i avverkningsprodukter som sågspån, lignin och halm. Dessa kan användas för att öka den svenska biodrivmedelsproduktionen, säger Sätherberg.

– En storskalig produktion av förnybara biodrivmedel baserat på biomassa från de areella näringarna, inklusive restflöden från livsmedelsindustrin, bedöms enligt Energimyndigheten kunna öka produktionen av flytande biodrivmedel med 10 TWh. I jämförelse använde Sverige cirka 20 TWh biodrivmedel under 2020.

"Finns en enorm potential"

TT: Kommer en ökad produktion av inhemska biodrivmedel kunna kompensera för det beroende som vi i nuläget har av andra länder?

– Utredaren får naturligtvis titta på vilket sätt vi kan få en industriell produktion och kunna öka produktionen ordentligt. Enligt den tidigare utredningen skulle man kunna öka Sveriges produktion med upp till 10 TWh. Det finns en enorm potential men utredare får se över hur man ska kunna få till en storskalig produktion.

Utredningen ska påbörjas i augusti och uppdraget om produktion av biodrivmedel ska redovisas den 15 februari 2023. Slutbetänkande med förslag om en nationell bioekonomistrategi redovisas senast den 31 oktober 2023. Utredaren har ännu inte presenterats.

Beata Wallsten/TT