EU:S FRAMTID

"Lita på varandra" – så ska EU rädda rörligheten

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson håller presskonferens om framtidsstrategi för Schengenområdet. Bild: Johanna Geron/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Bättre tillit, men också skarpare övervakning ska rädda EU:s fria rörlighet i Schengenzonen.

Polisen behövs till annat än gränskontroller, manar inrikeskommissionär Ylva Johansson i Bryssel.

Nya regler för krislägen, ökad koll på flygpassagerare och fler oannonserade inspektioner ingår när Johansson och kollegan Margaritis Schinas nu presenterar en framtidsstrategi för Schengensamarbetet.

"I dag presenterar vi en väg framåt för att garantera att Schengen kan stå emot tidens tand och fortsatt tillåta ett fritt flöde av människor, varor och tjänster oavsett omständigheterna", säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.

Inspektioner

Strategin har tre byggstenar: starkare och bättre övervakning av de externa gränserna, bättre samarbete och säkerhet internt samt en bättre styrning av samarbetet.

I det sistnämnda ingår bland annat årliga rapporter om hur länderna uppfyller Schengenreglerna, bland annat med hjälp av "riktiga" inspektioner. För närvarande måste EU-kommissionen meddela ett land ett helt dygn i förväg om att en granskning är på gång. Den varningen vill Ylva Johansson nu ta bort.

– Det är viktigt att kunna göra verkligt oannonserade besök, till exempel om man har anledning att misstänka att saker tystas ned eller om det sker felaktigheter vid gränserna, säger hon på en pressträff med TT och andra europeiska nyhetsbyråer.

Hoppas på tillit

Schengensamarbetets fria rörlighet utan inre gränskontroller förs ofta fram som en av EU:s främsta skapelser. De senaste åren har dock lett till en rad återinförda hinder och kontroller, senast med anledning av pandemin.

Ylva Johansson vill nu få medlemsländerna att lita på varandra igen.

– Tillit. Det är det korta svaret. Det finns ingen annan väg. Vi kommer alltid att ställas inför nya hot mot Schengen. Det här handlar om att vara redo för nya utmaningar, säger Johansson.

Bland annat vill kommissionen därför ha en färdig krisplan som kan användas för att hålla nödvändiga transporter i gång om – eller när – nästa pandemi dyker upp.

"Sista utväg"

EU-länder som Sverige, Danmark, Frankrike och Österrike har återinfört inre gränskontroller på grund av flyktingkris och terrorhot och har varit föga intresserade av EU-kommissionens maningar om att återgå till det normala.

Det hoppas Johansson komma förbi genom att formellt slå fast att det är länderna själva som avgör – men samtidigt betona att det måste vara en "sista utväg".

– Vi har inte råd att ha en massa poliser vid våra interna gränser som bara kontrollerar id-handlingar, när de verkligen behövs på andra ställen för att bättre skydda våra medborgare, säger inrikeskommissionären i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

Schengensamarbetet samlar 22 av 27 EU-länder samt även Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein och innebär bland annat att medborgarna kan resa fritt, utan gränskontroller.

I en ny strategi manar EU-kommissionen nu EU-länderna att även acceptera Kroatien, Bulgarien och Rumänien som fullvärdiga medlemmar.

Andra åtgärder som föreslås nu eller utlovas till senare är uppdaterade regler för införande av tillfälliga inre kontroller, en krisplan för nya pandemilägen och utökat utbyte av passagerarinformation för flygningar inom EU. Parallellt syftar även många av åtgärderna i EU:s föreslagna nya asyl- och migrationspakt från i höstas till att stärka Schengenzonen.