DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
Kriget lyfter virkespriserna
Ekonomi (TT)
Redan före krigets utbrott var trävarupriserna på väg uppåt. Ukrainakriget kan nu bidra till historiskt höga nivåer, bedömer Danske Bank i en ny rapport.
Konsumenter på jakt efter virke och brädor för olika hemmaprojekt i vår och sommar kan förbereda sig på stigande priser ute hos bygghandlarna.
Lägesbilden har återigen förändrats i spåren av vad som nu sker i Ukraina.
– Virket kommer att bli dyrare. När importen från bland annat Ryssland försvinner så kommer det att bli en ganska dramatisk förändring och vår erfarenhet är att det räcker med ett par procents skillnad för att man ska gå från överskott till underskott, säger Johan Freij, skogsanalytiker på Danske Bank.
Världens största trävaruexportör
Han poängterar att i ljuset av den humanitära katastrof som kriget innebär är naturligtvis trävaru- och massapriser sekundärt, dock är fakta att Ryssland är världens största exportör av trävaror med cirka 30 miljoner kubikmeter, där över hälften går till Kina. Även Västvärlden med Europa har en stor import.
Totalt från regionen Ryssland/Ukraina/Belarus handlar det om åtta miljoner kubikmeter som exporteras till Europa.
– Vi ser en tydlig brist för trävaror och inte att någon på kort sikt kan ersätta denna, säger han.
"Historiskt höga nivåer"
Redan i november stack priserna upp igen i takt med att ökad efterfrågan på den viktiga USA-marknaden vilket sedan smittade av sig på Europa. Danske Bank skriver nu i sin analys att man bedömer att "fram till sommaren kommer sågverken att få igenom prishöjningar från redan historiskt höga nivåer".
Den nya situationen drabbar dock inte bara hushåll och hemmafixare utan ger större konsekvenser. Byggsektorn har de senaste åren inlett arbetet med en förändrad byggstrategi där man vill försöka bygga klimatsmartare med trä. Det kräver dock ännu större mängder trävaror.
– Det finns definitivt en risk att den uppkomna situationen skulle kunna leda till att byggandet minskar och det i sin tur få dramatiska effekter i form av konjunkturavmattningar, påpekar Johan Freij.
Tobias Österberg/TT
