DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Kommunala rektorer i en utsatt position

Ju lägre utbildning föräldrarna till eleverna på skolan har, desto mer måste rektor ägna sig åt annat än det som har störst betydelse för utbildningskvaliteten, visar en undersökningen från Sveriges skolledarförbund och Lärarnas riksförbund. Bild: Mostphotos

Nästan en tredjedel av rektorerna i kommunala högstadieskolor i utsatta områden är på kollisionskurs med huvudmannen hur verksamheten ska bedrivas. ”Vi måste se till att bryta dessa onda cirklar”, skriver Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges skolledarförbund.

Rektorer för kommunala högstadieskolor, där eleverna har sämst studieförutsättningar, sitter i en ofördelaktig sits jämfört med kollegor på friskolor. Det visar en enkätundersökning från Sveriges skolledarförbund och Lärarnas riksförbund.

Bland annat är nästan en tredjedel av de kommunala rektorerna på kollisionskurs med huvudmannen hur verksamheten ska bedrivas. Dessutom är inflytandet över tillgängliga resurser bristfällig, flera saknar också långsiktiga förutsättningar att driva verksamheten. 44 procent efterlyser en mer långsiktig finansiering av skolan, eftersom skolans budget inte sällan agerar dragspel i den kommunala ekonomin, enligt undersökningen.

Sammantaget gör det skolledarkarriären i dessa skolor mindre attraktiv, konstaterar Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges skolledarförbund, på DN-Debatt.

Han skriver:

”För att vända utvecklingen krävs att rektorer för kommunala skolor får möjlighet att arbeta för en hög undervisningskvalitet.”

Enligt debattören sker det bland annat genom att rektorer och lärare i utsatta skolor får mer stöttning, i väntan på statliga anställningar för att säkra kvaliteten i utbildningen på alla skolor. Han förespråkar också ha en större differentiering av skolpengen, högre löner för rektorer och lärare i skolor med tuffa förutsättningar.

DN Debatt. ”Kommunala rektorer oftare i konflikt om skolans styrning”