Kommitté ska reda ut renfrågan efter Girjas

En parlamentarisk kommitté ska reda ut vilka följder Girjasdomen får för rennäringslagstiftningen. Arkivbild. Foto av Henrik Montgomery/TT

Rennäring (TT)

Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté för att reda ut rennäringslagstiftningen efter den omvälvande Girjasdomen.

Många parter och partier kopplas in och väntas ha kommit fram till ett svar om några år.

Girjas sameby vann mot staten i Högsta domstolen i januari förra året. Domen innebär att samebyn, och inte länsstyrelsen, har rätt att bestämma över vilka som får jaga och fiska på dess områden.

Regeringen meddelade tidigt att rennäringslagen behöver ses över och har kommit fram till att en bred, parlamentarisk kommitté ska göra det.

– Vi har hela tiden haft ambitionen att så skyndsamt som möjligt kunna landa ned i både direktiv och utredningsform. Samtidigt har vi hela tiden varit väldigt måna om att ha en bred dialog med alla berörda intressenter, och de är många i någon mening, för att få fram ett så välbalanserat och klokt beslut som möjligt, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till TT.

"Viktigt ha gott om tid"

Kommittén ska ledas av justitierådet Eric M Runesson och bestå av ledamöter från alla riksdagspartier samt experter och sakkunniga. Alla partier i sametinget kommer få utse en varsin sakkunnig.

Deras direktiv kommer regeringen att tillkännage inom kort. Utredningen kommer att få pågå i ungefär fyra år. TT frågar landsbygdsministern om parterna inte anser det vara mer brådskande än så.

– Det kan säkert finnas olika åsikter om hur bråttom det är med olika delar och hur mycket tid som krävs, men ska man göra en så här stor översyn så tycker jag det är viktigt att man har gott om tid. Sedan finns givetvis möjligheten att lämna delbetänkanden. Det finns rimligen vissa delar som brådskar mer än andra.

TT: Finns det en risk att ni skapar ytterligare ett stort diskussionsforum i frågan, med "för många kockar"?

– Givetvis väger man alltid för- och nackdelar med alla olika förslag. Men ska man hantera en fråga av den här storleken och digniteten, med den känslighet som finns och med väldigt mycket synpunkter, så tror inte jag att de synpunkterna inte hade funnits om man hade valt en smalare konstellation. Då hade man haft risken att det uppstod en diskussionsklubb utanför kommittén. Då är det bättre att de är en aktiv del av en process.

Stor tolkningsmån

Högsta domstolen lämnade mycket tolkningsutrymme efter sig, anser Nilsson.

– Domen är väldigt omfattande och gedigen, den innefattar väldigt mycket bakgrundsmaterial och hänvisningar och mycket resonemang. Det man kunde konstatera när domen föll var att domen i sig väckte många nya frågor att få klarhet i, säger hon.

– Domen adresserar en specifik situation och väldigt få situationer är precis likadana.

Att en av HD:s domare kommer att leda den utredande kommittén ser Nilsson som väldigt positivt.

– Han (Eric M Runesson) är erkänt duktig på att hantera komplexa frågeställningar och hitta lösningar på dem.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). Arkivbild. Foto av Jessica Gow/TT
Medlemmar av Girjas sameby i Högsta domstolen, sedan den gett dem rätt mot staten i den långdragna frågan. Arkivbild. Foto av Anders Wiklund/TT

Fakta

Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. De statliga länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.

Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. De har bland annat hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.

Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare.

Girjas yrkade på att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Tingsrätten gav samebyn rätt i sin dom i februari 2016.

Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.

Staten överklagade domen och hovrättsförhandlingar hölls i slutet av 2017. Hovrätten meddelade sin dom den 23 januari 2018, där de kom fram till att Girjas har större rätt än staten till jakten och fisket inom samebyns område, men att samebyn inte har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt- och fiskerätt.

Domen uppfattades av många som otydlig och överklagades av båda parter. I september 2018 beviljades målet prövningstillstånd i Högsta domstolen. Huvudförhandlingen pågick i sex veckor och avslutades i oktober 2019, tio år efter att processen inletts i Gällivare tingsrätt.

I domen gav Högsta domstolen Girjas sameby rätt, och slog fast att det är samebyn, inte staten, som har upplåtelserätt till småviltjakt och fiske.