Kemipris för verktyg för att bygga molekyler
nobel (TT)
Nobelpriset i kemi går till Benjamin List (Tyskland) och David W C MacMillian (USA) för utveckling av asymmetrisk organokatalys.
Upptäckten har fått stort genomslag inom läkemedelsforskningen, och har dessutom gjort kemin grönare, enligt Kungliga vetenskapsakademin (KVA).
Vinnarna tillkännagavs för en liten stund sedan av KVA.
I fjol belönades fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9 som gör det möjligt att göra dramatiska förändringar i dna, arvsmassan.
Priset blev mycket uppmärksammat eftersom de två forskarna hade varit skyhöga favoriter i flera år i rad – en effekt av att gensaxen redan kommit till stor användning på en rad områden.
Fakta
Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och låg bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknikens område.
I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlåtenskap, det vill säga den förmögenhet han hade tjänat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.
Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nämnde den kategorin i testamentet) utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta". Men i praktiken fungerar det inte så eftersom vetenskapliga rön oftast tar många år att verifiera. Pristagarna belönas därför relativt långt efter att de gjort sina upptäckter.
Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.