CORONAVACCINERINGEN

Indien godkänner nytt vaccin – det här vet vi

"För just det här vaccinet har man tagit samma gen som finns i Pfizer, Moderna och Astra Zenecas vaccin, det vill säga spikeproteinet", säger vaccinforskaren Matti Sällberg om dna-vaccinet som fått ett nödgodkännande i Indien. Arkivbild. Bild: Mikael Fritzon/TT

Indien (TT)

För första gången har ett vaccin baserat på dna fått ett godkännande.

Myndigheter i Indien har gett ett så kallat nödgodkännande åt ett nytt vaccin som nu tar upp kampen mot covid-19.

Vaccinet har fått namnet Zycov-d. Vad vet vi om det?

– För just det här vaccinet har man tagit samma gen som finns i Pfizer, Moderna och Astra Zenecas vaccin, det vill säga spikeproteinet. Man har tagit genen för det och satt in det i en så kallad dna-plasmid (en ringformad dna-molekyl, reds anm.), säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

Vaccinet fick ett nödtillstånd från indiska myndigheter i augusti. Enligt Sällberg är det dock svårt att veta hur bra vaccinet är då läkemedelsbolaget inte släppt data från de kliniska studierna.

– Vi vet ingenting annat om skyddet på människa än det som företaget själva gått ut med, att det ger ett 67-procentigt skydd, säger han och fortsätter:

– Men vad det är skydd mot är frågan. Och i vilken population? Hos barn? Vuxna? Äldre? Jag är extremt nyfiken på vilka data som finns i de kliniska studierna som det här nödgodkännandet bygger på.

Vad är fördelen med ett dna-vaccin?

Vaccinen från Pfizer-Biontech samt Moderna är så kallade mRNA-vaccin. Där kapslas en snutt genetisk kod i form av rna in i ett fetthölje och injiceras i cellerna.

– I stället för att göra det i form av ett rna har man gjort det i en dna-plasmid.

Precis som rna-vaccin går dna-vaccin relativt snabbt att tillverka.

– En dna-plasmid är något man kan odla upp i en stor mängd i bakterier i stora tankar.

Dna är också väldigt stabilt, enligt Matti Sällberg.

– Det klarar en tid i rumstemperatur, lång tid i plus fyra grader och nästan oändligt länge i minus 20. Det är en klar fördel.

Och nackdelen?

– Rna-vaccin är blandat med liposomer, eller fetter, som gör att det passerar cellens membran. Direkt när rna-vaccinet kommit in i cellens cytoplasma så översätts det till vaccinprotein.

För dna-vaccin är vägen dit inte riktigt lika enkel.

– Dna-vaccin måste först passera cellens membran för att komma in i cytoplasman och sedan kärnmembranet för att komma in i cellkärnan. Väl inne i kärnan ska det översättas från dna till rna, som sedan transporteras ut till cytoplasman där det översätts det till vaccinprotein, säger Matti Sällberg och fortsätter:

– Ett rna-vaccin har bara en vägg den behöver passera men dna-vaccin har två väggar.

Vad innebär det att man använder dna i vaccin?

– Det man kan säga är att dna och rna sannolikt producerar vaccinprotein i cellen under lite olika lång tid. För dna-vaccin har man kanske lite längre produktion av proteinet vilket kan vara bra för att aktivera immunförsvaret. För rna får man ett kort men högt uttryck av vaccinproteinet i cellen, säger Matti Sällberg.

Forskningen kring dna-vaccin har pågått sedan 90-talet och är långt ifrån ny inom forskarvärlden. Den stora svårigheten med tekniken har varit att just få in dna i cellen.

– Det är det som gör att dna än så länge har funkat lite sämre än det andra teknologierna.

Kan dna stanna kvar inne i kroppen?

– Man ska komma ihåg att det här är en plasmid som är cirkulär. En ring. Och en sluten dna-ring kan inte byggas in i vår arvsmassa, säger Matti Sällberg.

Enligt honom har det gjorts många studier i djurmodeller där man undersökt om dna:t skulle kunna bygga in sig i människans arvsmassa.

– Det är extremt ovanligt, om ens möjligt. Myndigheter har godkänt kliniska studier på dna-vaccin över hela världen under de senaste 10-15 åren och hade det varit så att man upplevt att det varit ett problem så hade man inte tillåtit den här typen av vaccin, säger han.