KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Ikea om klimathotet: Vi är en del av lösningen

Ikea: en del av lösningen på klimatkrisen, enligt dem själva. Arkivbild. Bild: Salvatore Di Nolfi/AP/TT

Ekonomi (TT)

Ikea är ett av de företag som får kritik för klimatskadlig massproduktion av billiga varor. Men själv ser sig bolaget som en del av lösningen på klimatproblemen.

Ikea är tillsammans med H&M det mest kända svenska företag som erövrat världen med billiga, massproducerade produkter. En produktion som går dåligt ihop med våra klimatambitioner, enligt Jacob Östberg, professor i reklam och pr med inriktning på konsumtion.

– Det finns kostnader för billiga varor som inte syns, men som står planeten dyrt. Det är dags att tänka om nu.

– Om klimatet ska räddas så måste företagen ställa om sina affärsmodeller så radikalt att vi inte känner igen dem. Eller slå igen, har Jacob Östberg tidigare sagt till TT.

Ikea gör en annan analys.

– Vi inser att vi är en del av konsumtionssamhället och de utmaningar vi står inför. Samtidigt inser vi också att vi är en del av lösningen, säger Jonas Carlehed, hållbarhetschef på Ikea Sverige.

Han förklarar att det är Ikeas storlek och kontroll över hela produktionskedjan som är nyckeln.

Rättvisa och jämlikhet

Jesper Brodin, vd på Ingka Group som driver Ikeavaruhus runt om i världen, förklarar att allt fler människor behöver tillgång till basprodukter som bord och stolar när vi blir fler på jorden. Både han och Jonas Carlehed argumenterar för att fler måste få tillgång till produkter för att kunna leva ett bra och hållbart liv, av rättviseskäl.

TT: Men kan vi fortsätta så här, att köpa massor av billiga prylar?

– Att sluta konsumera kommer inte att gå. Även om vi konsumerar 10 procent mindre så är de 90 procenten kvar.

Lösningen är inte att sluta konsumera, förklarar han, utan att göra saker som håller längre och sedan återvinna dem.

Jesper Brodin och Jonas Carlehed förklarar att Ikea har kontroll över hela värdekedjan, för att göra produktionen klimatvänlig.

– Vår modell är cirkulär, säger Jesper Brodin.

Han berättar att Ikea har fyra procent marknadsandel globalt när det gäller nya möbler, och att tio procent på second hand-marknaden globalt är Ikeaprodukter.

Den linjära konsumtionsmodell som har rått hittills fungerar inte längre, konstaterar han. Nu är det återbruk och återvinning som gäller i stället för slit och släng, enligt Ingkas vd.

– Vi är fler som ska dela på material som blir dyrare, säger Jesper Brodin.

Ikea ska 2030 vara vara både klimatpositivt och cirkulärt, samtidigt som företaget också ska verka för rättvisa och jämlikhet.

Vinst ett måste

Ikea testar olika modeller för återbruk och återvinning, både i sina egna butiker och på andra sätt.

TT: Men om vi köper begagnat i stället för att köpa nytt, då kommer ni ju att sälja mindre. Hur blir det då med siffrorna på sista raden?

– Vi är övertygade om att detta är en förutsättning för att få en bra siffra på sista raden, säger Jonas Carlehed.

Fast Ikea måste gå med vinst, understryker han.

Båda poängterar att för många människor är priset den stora barriären för att leva hållbart – och detta är en viktig faktor för Ikea, som satsar på sådant som spar energi och vatten till ett lågt pris. Fast frågan är hur jämlikhets- och demokratiargumentet fungerar i den rika västvärlden.

TT: Kommer ni slå igen varuhus här i väst, och öppna fler i länder som Indien och Kina?

– Nej, men vi växer i Kina och i Indien, säger Jesper Brodin, och förklarar att Ikea nu satsar på mindre varuhus i storstadsområden i väst.

Enligt många klimatexperter måste priset på varorna vi köper också inkludera kostnader för både klimat och social rättvisa.

– Det är verkligen där vi ser att vi har vår unika möjlighet, säger Jonas Carlehed.

Koll på utsläppen

TT: Hur ska ni mäta, och veta, att ni når era mål enligt Parisavtalet?

– Det första ett företag behöver göra är att veta var man har sina utsläpp, säger Jonas Carlehed.

Enligt båda har Ikea utsläppskoll från det att råvaran utvinns och sedan under hela produktens livscykel.

– Vi inser ju att vi är en del av utmaningen i konsumtionssamhället, vi har ju fortfarande ett klimatfottavtryck, vi behöver sänka ännu mer för att nå Parisavtalet, säger Jonas Carlehed.

Kanske man kan undra om vi kommer att känna igen Ikea om tio år då målen ska vara uppnådda.

– Vi har lärt oss att vara ödmjuka. Fast Ingvar Kamprad sade att om 200 år så kommer vi fortfarande att sitta i en soffa och äta med kniv och gaffel, säger Jesper Brodin.

Johanna Cederblad/TT

Jesper Brodin, vd för Ingka Group. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT
Kund utanför Ikea i Chengdu i Kina. Arkivbild. Bild: Leif R Jansson/TT

Fakta

De flesta klimatexperter är överens om att vår konsumtion måste minska. I dag är utsläppen för det vi svenskar konsumerar (exempelvis mat, resor, kläder, prylar, offentlig konsumtion som sjukvård och vägar med mera) per person och år motsvarande 9 ton koldioxid.

Om vi ska nå Parisavtalet så måste utsläppen minska rejält – ned mot mellan 0,5–2,5 ton per person och år till 2050, enligt de flesta av forskarna.

Källa: Forskningsnätverket Mistra Sustainable Consumption