DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Hushållen på deppigaste nivån sen finanskrisen
Ekonomi (TT)
Hushållen har inte sett så pessimistiskt på ekonomin sedan finanskrisen. I näringslivet är stämningen däremot på topp, visar nya siffror från Konjunkturinstitutet. ”Så länge folk fortsätter handla är företagen nöjda”, säger Alexandra Stråberg på Länsförsäkringar.
Hushållen ser allt dystrare på det ekonomiska läget. Det visar Konjunkturinstitutet senaste barometer för maj.
Hushållens så kallade konfidensindikator sjönk från 74,5 till 70,4 i maj. Det är den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008.
– Hushållen känner av att det är dyrare vid bensinstationen, det är dyrare vid affären och nu är också lånen dyrare. Dessutom har vi en skakig börs och vikande bostadspriser. De inser att vi står inför kärvare tider, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Hon jämför med pandemin, då räntan fortfarande var låg och offentlig sektor hjälpte till med olika stöd.
– Det kändes mer säkert, nu går vi in i kärvare tider på riktigt, rent konjunkturellt, säger hon.
Företagen mer optimistiska
Bland företagen är däremot stämningen en helt annan. Konfidensindikatorn för näringslivet lyfte med 0,6 enheter, till 115,1.
Barometerindikatorn som helhet steg därför med 1,1 enheter i maj till 110,5.
"Skillnaden i stämningsläge mellan de båda delarna av ekonomin, som var historiskt stor redan innan, har därmed blivit än större", konstaterar KI i ett pressmeddelande.
Enligt Alexandra Stråberg är optimismen i näringslivet lite oväntad.
– Det går hyfsat bra trots allt, särskilt i tillverkningsindustrin. Det finns en efterfrågan, säger hon.
Men inte bara tillverkningsindustrin ser optimistiskt på framtiden, även tjänstesektorn och detaljhandeln är positiv. Enligt KI pekar indikatorn på ett "betydligt starkare stämningsläge än normalt bland företagen".
Påverkas av rubriker
Frågan nu enligt Alexandra Stråberg är om hushållens pessimism kommer att spilla över på företagen i form av minskad konsumtion.
– Än så länge handlar det bara om en mätning på förtroendet. Så länge folk fortsätter handla är företagen nöjda. Det är först när det överförs till privatkonsumtionen som det får effekt på företagen och tillväxten, förtroendet för ekonomin måste översättas till faktiskt beteende, säger hon.
Är hushållens deppighet befogad?
– Vi är ovana vid både ränta och inflation. Det är väldigt många som varken upplevt det ena eller andra. Det finns en stor rädsla för vad det innebär för privatekonomin, säger hon.
Enligt Alexandra Stråberg påverkas människor också av rubriker i tidningarna om "dubblerad ränta".
– Olika hushåll har olika möjligheter att hantera en högre ränta. Men innan man får panik över rubrikerna tycker jag att man ska gå hem och räkna på vad det får för faktiska effekter på den egna ekonomin, säger hon.
