"Försiktig optimism" hos Nato

Nato (TT:s korrespondent)

Signaler och tecken från Moskva skapar "försiktig optimism" kring Ukraina i militäralliansen Nato. Men än ser man inga klara tecken på nedtrappning.

Generalsekreterare Jens Stoltenberg upprepar sig gång på gång under tisdagens presskonferens i Bryssel inför veckans försvarsministermöte.

Ja, det finns skäl att hoppas på en rysk militär nedtrappning.

Men nej – ännu kan den inte bekräftas.

– Det är för tidigt att säga något om vi kan se något plats på marken. Men vi följer väldigt noga vad Ryssland gör, säger Stoltenberg.

Flyttas runt?

Det hopp han uttrycker bygger tills vidare bara på de uttalanden som hördes från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov under dennes samtal med president Vladimir Putin i måndags om att det "alltid finns en chans att komma överens".

– Tecken från Moskva om en villighet att engagera sig i diplomatiska ansträngningar ger skäl till optimism. Men än så länge har vi inte sett någon nedtrappning på plats, inga tecken på minskat militärt tryck på gränsen till Ukraina, betonar Stoltenberg.

Natochefen är samtidigt tydligt skeptisk mot betydelsen av vissa truppförflyttningar inom Ryssland.

– Vad vi har sett sedan i fjol är att de flyttar runt vissa styrkor, men det innebär inte någon nedtrappning. De tar bort vissa styrkor – men lämnar kvar utrustning, säger Stoltenberg.

"Nära partnerskap"

Läget kring Ukraina blir givetvis huvudämne när Nato-ländernas försvarsministrar möts i Bryssel. Vid ett särskilt möte på torsdag deltar även Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov samt kollegan från Georgien, Juansjer Burtjuladze.

– Det här är ännu ett tecken på det nära och högt värderade partnerskap vi har med Ukraina. Jag förväntar mig att ministrarna återigen kommer att uttrycka sitt stöd för Ukraina, säger Stoltenberg i Bryssel.

På agendan i övrigt står bland annat diskussioner om Natos kärnvapen och alliansens nya "strategiska koncept" som ska antas vid sommarens toppmöte i Madrid.

I vanlig ordning ska det också pratas pengar – även om trycket på att alla Nato-länder ska uppfylla målsättningen om att lägga motsvarande minst 2 procent av sin BNP på försvaret inte är lika tungt som under Donald Trumps tid som USA:s president.

Wiktor Nummelin/TT