FÖRETAGARJOUREN

Experten: Allt du måste veta om upphovsrätten som företagare

Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv. Bild: Ernst Henry Photography AB

Vad innebär upphovsrätt? När bör du som företagare skriva avtal om upphovsrätt? Immaterialrättsexperten Christina Wainikka, reder ut.

Vad innebär upphovsrätt?

Den som har upphovsrätt har en ensamrätt att bestämma över det som är skyddat. Äger man upphovsrätten till något kan man alltså bestämma när, om och på vilka villkor andra ska få använda något. Om jag äger upphovsrätten till en bok får jag till exempel bestämma om det ska bli en film av boken.

I upphovsrättslagen står att det som kan omfattas av skydd är litterära och konstnärliga verk. Det är dock numera väldigt mycket mer än litteratur och konst som kan få skydd. När det gäller texter får även till exempel konsultrapporter skydd, även om det sällan når litterära kvaliteter. Till de litterära verken räknas också datorprogram. Konstnärliga verk kan så klart vara tavlor och skulpturer, men det kan också vara olika typer av formgivning. Det finns rättsfall som handlar om upphovsrättsligt skydd till hopfällbara cyklar, ficklampor och inte minst kläder.

Nästan alla, både företag och privatpersoner, behöver tänka på det upphovsrättsliga skyddet. Skyddet uppkommer utan registrering, så har någon skapat något så finns skyddet där. Semesterbilderna och barnteckningarna skyddas också! Det är bara om skyddstiden gått ut eller om någon aktivt säger att de avstår från sin rätt som man inte behöver fråga om lov. Skyddstiden är 70 år från när upphovspersonen dog.

Kan upphovsrätten regleras?

Det upphovsrättsliga skyddet uppkommer alltid hos den person som gjorde själva skapandet, alltså den som satt vid tangentbordet eller höll i pennan. Det gör att om någon annan vill använda det som skapat måste ha tillstånd att göra det.

Om den som skapat något är anställd kan det finnas skrivningar om upphovsrätt i kollektivavtal eller i anställningsavtal. Om det inte finns något särskilt skrivet i avtal har den anställde kvar upphovsrätten, men arbetsgivaren får använda det skapade inom ramen för sin normala verksamhet. En hake idag är att bedömningen om vad som är arbetsgivarens normala verksamhet görs utifrån hur det såg ut när verket skapades. Idag utvecklas många verksamheter väldigt fort och det gör att om ett företag har till exempel en bild som en anställd har tagit som man vill lägga på TikTok måste man kolla när bilden togs och vad företaget gjorde på den tiden. För båda parter är det då bättre att ha tydligare avtal från början som kan följa med i utvecklingen av företagets verksamhet.

I avtal om upphovsrättigheter är det vanligaste att man inte hanterar rättigheten som en helhet. Författare säljer inte sin upphovsrätt till ett förlag, utan det normala är att avtalet med förlaget omfattar att ge ut boken på svenska. Författaren äger fortfarande rätten att ge ut boken på andra språk och i andra länder samt att bestämma om boken ska bli film.

När bör man skriva avtal om upphovsrätt?

Ett problem med att upphovsrätten uppkommer utan registrering är att det kan vara svårt att i efterhand reda ut vem som äger upphovsrätten och vem som har fått lov att göra vad. För att undvika sådana situationer är det bra att träffa överenskommelser om upphovsrättigheter så tidigt som möjligt. Anlitas till exempel en konsult som kommer ta fram ett skriftligt underlag bör ett upphovsrättsligt avtal finnas. Om företagen tillsätter en arbetsgrupp som ska ta fram ett informationsmaterial bör avtal om upphovsrättigheterna finnas.

Så som upphovsrätten är konstruerad innebär den en form av vetorätt. Om det till exempel är tre personer som arbetar med att ta fram designen på en ny stol kan var och en av dem sitta med en del av upphovsrätten. Om företaget vill avtala med ett annat företag om att de ska få tillverka stolen på licens måste alla avtal finnas med alla tre. Om en inte går med på det blockerar denna enda person hela affären.

Det är därför viktigt att komma överens om upphovsrätten tidigt och att ha tydliga överenskommelser. Det måste dock inte vara långa avtal varje gång. Det kan ibland räcka med ett enkelt telefonsamtal som sen följs upp av ett mail som bekräftar vad överenskommelsen gällde. Så kan till exempel rätten att använda bilder i en PPT-presentation hanteras.

Vad får man inte missa när man skriver avtalen?

Det allra viktigaste är att man har avtalen, det näst viktigaste är att avtalen blir så tydliga att båda parter verkligen kan överblicka vad avtalen gäller. Det är också så att det finns en del särskilda regler om upphovsrättsliga avtal. Dit hör framförallt att om man vill göra ändringar, till exempel korta ner en rapport, måste det avtalas uttryckligen.

Det är också viktigt att tänka på att upphovsrättigheter ofta hanteras i långa avtalskedjor. Konsulten tar fram rapporten och äger därmed upphovsrätten, arbetsgivaren träffar avtal om rapporten med kund som kanske sen i sin tur också delar med sig av rapporten till en kund. Det viktigt att man tänker på att ingen kan förvärva bättre rätt till rapporten än vad som täcks av det första avtalet i kedjan. En arbetsgivare måste därför tänka på det i sina kundavtal, så att inget säljs som man inte kan sälja.

Finns det olika lagstiftningar i andra länder när det gäller upphovsrätt och hur bör företag förhålla sig till det?

Grunden för upphovsrätten finns in en internationell konvention, Bernkonventionen, som 179 länder i världen skrivit på. Det gör att alla dessa länder har en gemensam grundsyn på att det ska finnas ett upphovsrättsligt skydd och ungefär hur det ska se ut.

Det är dock en gemensam grund, vad man har byggt på den grunden skiljer sig ganska mycket åt. Det är till och med så att de upphovsrättsliga reglerna skiljer sig åt mellan olika EU-länder. För företag som bedriver verksamhet i flera länder måste man kolla hur de olika reglerna ser ut i de olika länderna. Det finns till exempel saker som är tillåtna i Tyskland men förbjudna i Sverige. Det är också viktigt att om man vill använda något som är skyddat av upphovsrätten i flera länder så måste avtalen medge det. Står det i avtalet att något får publiceras i Sverige får det ju inte publiceras i Danmark och Finland utan en ny överenskommelse.