BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Expert: Sverige faller sönder – kan snart inte garantera el och vatten

Skakig elförsörjning, trasiga vägar och slitna vattenledningar. Ett berg av investeringar har skjutits på framtiden, menar Håkan Danielsson, vd på WSP. ”När basala saker som el och vatten inte kan garanteras är ett land som Sverige inte attraktivt för investerare”, säger han.

Trots ett skriande behov av investeringar för underhåll, renovering och utveckling av Sveriges samhällstillgångar skjuts det på framtiden. För varje år som går växer investeringsbehoven och det kan resultera i stora svårigheter framöver. Det visar WSP-rapporten Sverige behöver renoveras.

– Vi beskriver ofta Sverige som ett väl fungerande land, men den här rapporten visar att det inte alls är sant. Vi står inför stora utmaningar som vi borde tagit tag i för längesedan och vi skjuter berg av investeringar framför oss, Håkan Danielsson, vd på WSP Sverige.

Etableringar blir inte av

I rapporten intervjuas en rad branschorganisationer inom samhällsbyggnad och störst är oron för vatten- och elförsörjningen. Problematiken kring elförsörjningen är akut redan i dag, menar Håkan Danielsson.

– Vi ser idag att etableringar och investeringar inte blir av på grund av bristande elförsörjning. Majoriteten av dagens elproduktion och distribution kommer behöva bytas ut till 2045 och detta samtidigt som tillståndsprocessen för kraftledningar kan ta upp till tio år. Detta är oroande då elanvändningen framöver bara kommer att öka.

Vi beskriver ofta Sverige som ett väl fungerande land, men den här rapporten visar att det inte alls är sant

Även Sveriges vatten och avloppsystem står inför stora investeringsnivåer framöver. Det saknas långsiktig planering för hur investeringarna i vatten och avloppssystem ska finansieras i framtiden i tre av fyra kommuner i Sverige. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten finns ett investeringsbehov på 23 miljarder per år, vilket är 7 miljarder mer än dagens investeringsnivå.

– Men det finns goda exempel på hur detta kan lösas. Bland annat i Danmark har en stor del av va-systemen digitaliserats för att på ett effektivt sätt kunna planera underhåll, upptäcka läckor och ta välinformerade beslut om investeringar i systemen.

Han menar att det riskerar att hota den svenska tillväxten och ställa till det för företagen.

– Det här kan få stora konsekvenser för investeringar och arbetstillfällen. När basala saker som el och vatten inte kan garanteras är ett land som Sverige inte attraktivt för investerare och det kommer att få effekt på hela den svenska BNP-utvecklingen.

Även tillgången till bredband kommer att bli viktigare framöver. I dagsläget har nästan 9 av 10 hushåll tillgång till bredband på 100 mbit/s i tätbebyggda områden, men bara 4 av 10 hushåll i glesbyggda områden.

– Att många börjat arbeta hemifrån under pandemin kan resultera i en omvänd urbanisering där människor flyttar ut närmare naturen. Det ställer såklart stora krav på tillgången på bredband och att hela Sverige måste fungera.

Vägarna i dåligt skick

En färsk rapport från Transportföretagen visar att mer än var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick och att vägarna på flera håll i landet är direkt trafikfarliga.

– Beräkningar visar att dagens underhållsskuld är 19,7 miljarder kronor. Det handlar alltså om enormt stora summor, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.

Rapporten visar även att om inte vägunderhållet ges ökade resurser väntas skulden växa till nära 42 miljarder kronor 2030.

– Skulden kommer bara att växa och det vi vill är att staten i alla fall börjar amortera av den skuld som finns kring underhållet.

Dessutom krävs det att det årliga underhållet till vägbeläggning ökar från dagens 3 miljarder till 5,4 miljarder kronor per år fram till 2030 för att inte vägarna ska fortsätta att förfalla. Tina Thorsell menar att det i grunden handlar om svensk konkurrenskraft.

– Runt nio av tio transporter sker på väg. Vägnätet är avgörande för mobilitet och tillgänglighet för att människor ska kunna bo i hela landet. Det handlar alltså om fundamentala behov som vi håller på att slarva bort.

Man vinner inga val på att lova att vattnet fortfarande kommer att rinna i din kran i framtiden, det är alltför grundläggande

Håkan Danielsson menar problematiken kring att investeringar i Sveriges samhällstillgångar skjuts på framtiden till viss del handlar om att det finns en kortsiktighet från politikens sida.

– Politiken består av en fyra år lång popularitetstävling. Det blir ett allt för kortsiktigt tänkande vilket gör att de här frågorna inte tas på allvar. Man vinner inga val på att lova att vattnet fortfarande kommer att rinna i din kran i framtiden, det är alltför grundläggande.

”Behövs helhetsperspektiv”

I takt med att Sverige ska återhämta sig från krisen finns det goda anledningar att se över investeringar i Sveriges samhällstillgångar, menar han.

– Jag tycker att man borde se värdet av att rusta upp de här infrastrukturtillgångarna. Och inse att det behövs ett helhetsperspektiv så att vi kan ta väl avvägda beslut när vi prioriterar underhållet. Sedan tror jag även att vi måste se över vem som äger vad och hur vi förvaltar tillgångarna på bästa sätt.

Även Tina Thorsell menar att staten behöver se över investeringar i infrastrukturen för att Sverige ska kunna återhämta sig efter krisen.

– Det är ett känt faktum att det är bra att möta en lågkonjunktur genom att investera i infrastruktur. Först och främst handlar det om att underhålla det vi redan har.