EU:S FRAMTID

EU vill ha enklare budgetregler

Valdis Dombrovskis är EU-kommissionens finans- och handelsansvarige viceordförande. Arkivfoto. Bild: Gian Ehrenzeller/Keystone/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Enklare och mer flexibla budgetregler ska hjälpa skuldsatta EU-länder att få ordning på sina ekonomier.

Det hoppas åtminstone EU-kommissionen med nya förslag, som samtidigt ska göra det lättare att straffa eventuella syndare.

EU:s tuffa budgetregler innebär att medlemsländerna ska hålla sina statsskulder under motsvarande 60 procent av BNP och inte ha budgetunderskott över tre procent. Att komma dit är det dock många som har problem med – och inte har det blivit lättare av coronapandemin, skenande inflation och energikris i spåren av Rysslands krig i Ukraina. Allt mer kritiska röster har också hörts om att reglerna gör det svårt för länderna att investera och finansiera i sådant som ska göra ekonomin bättre på längre sikt.

EU-kommissionen hoppas nu kunna råda bot på problemen med hjälp av en rejäl uppdatering av reglerna. Kraven ligger visserligen kvar, men för att få medlemsstaterna att verkligen agera ska de få mer tid och mer skräddarsydda åtgärder.

"EU-länderna står inför betydligt högre skulder och underskottsnivåer som varierar kraftigt. Nya utmaningar, som de gröna och digitala omställningarna och energifrågorna, tvingar oss att göra stora reformer och investeringar under många år. För att hantera det presenterar vi nu en skiss över enklare och mer effektiv ekonomisk styrning", säger kommissionens finansansvarige viceordförande Valdis Dombrovskis i ett pressmeddelande.

Tanken är framför allt att länderna ska ta fram planer för hur man under fyra års tid åtminstone ska se till att skuldläget går åt rätt håll. Samtidigt sänks straffen för den som inte sköter sig. Det ska i praktiken göra det lättare att ändå straffa någon, till skillnad mot i nuläget då böteshotet i princip aldrig använts.

Dagens "skiss" ska nu följas av skarpa förslag från EU-kommissionen under inledningen av nästa år.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

Så här stora är EU-ländernas statsskulder i förhållande till deras BNP, enligt EU-kommissionens beräkningar från i oktober:

Grekland: 182,1 (procent av BNP)

Italien: 150,2

Portugal: 123,4

Spanien: 116,1

Frankrike: 113,1

Belgien: 108,3

Cypern: 95,2

Österrike: 82,7

Ungern: 77

Kroatien: 74,3

Slovenien: 73,5

Finland: 71,6

Tyskland: 67,2

Slovakien: 60,3

Malta: 55,1

Polen: 51,6

Irland: 51,4

Nederländerna: 50,9

Rumänien: 48,3

Tjeckien: 43,5

Lettland: 41,6

Litauen: 39,6

Sverige: 33,4

Danmark: 31,7

Luxemburg: 25,4

Bulgarien: 21,3

Estland: 16,7

Euroländerna: 94,2

Hela EU: 86,4

Källa: Eurostat