EU:S FRAMTID

”EU behöver spela en större roll på världsscenen”

Anna Stellinger, chef internationella och EU-frågor, Etienne de Gonneville, Frankrikes ambassadör till Sverige Bild: Ernst Henry, Pressbild

Det är dags för EU att ta för sig. När Frankrike under sin ordförandetid i EU ska sätta ett avtryck kommer unionens roll vara en del av fokuset. ”Vi behöver vara en del i de stora förhandlingarna”, säger Etienne de Gonneville, Frankrikes ambassadör till Sverige.

Det saknas inte utmaningar när Frankrike nu tar över ordförandeskapet för EU. Säkerhetspolitiskt är läget i Europa minst sagt oroligt med ett mer aggressivt Ryssland som flyttat fram sina positioner kring Ukraina och nu även utövar påtryckningar mot enskilda medlemsländer i EU vad gäller relationen till Nato.

Frankrikes ambassadör till Sverige Etienne de Gonneville besökte tidigare i veckan Svenskt Näringsliv för att prata om det kommande halvåret som Frankrike håller i taktpinnen i EU.

För att kunna beskriva vad Frankrike vill åstadkomma i vidare mening under sin ordförandetid behövs en slogan, menar ambassadören. Traditionen trogen så är det ett treordsmotto som sammanfattar den franska ambitionen: ”Återhämtning, styrka och känsla av tillhörighet”.

”Vi behöver vara del i de stora förhandlingarna”

Etienne de Gonneville, som tidigare tjänstgjort bland annat som strategisk rådgivare hos president Macron, menar framförallt att EU behöver få en större roll ute i världen. Ordet ”respekt” är något som återkommer när diplomaten beskriver prioriteringarna för EU-politiken.

– Frågan om hur EU kan spela en större roll på den politiska världsscenen och bli mer respekterade av andra aktörer är något som vi kommer att återkomma till under den närmaste tiden.

– Vi behöver vara del i de stora förhandlingarna som påverkar vår säkerhet, fortsätter Etienne de Gonneville och pekar på att EU borde ha en plats vid bordet när USA, Ryssland och Ukrainas relationer diskuteras.

Den andra stora frågan handlar om ekonomiernas pågående återhämtning från pandemin.

– Vi måste ta tillvara på den starka återhämtningen som sker i Europa nu. Så småningom vill vi ju att den starka ekonomiska utvecklingen vi sett på sistone kan övergå i en mer långsiktig och hållbar tillväxt.

Frankrike menar även att för att säkerställa att den ekonomiska återhämtningen inte stannar av så kan EU behöva gå in med ekonomiskt stöd. Här skiljer sig den franska och svenska synen en del åt.

”Människor efterfrågar mer hållbarhet”

Relationen mellan Sverige och Frankrike är alltjämt god och genomsyras av just ”respekt” även om länderna inte alltid har samma syn i flera frågor. Bland annat finns det en större fransk aptit för att ”skydda” Europa, vilket kan ses som protektionistiskt ur ett svenskt perspektiv.

En skillnad som är tydlig mellan länderna är synen på marknad och företagande. Medan Frankrike i större utsträckning förlitar sig på statliga stöd och riktade insatser som ska stimulera konkurrenskraften betonar Sverige oftare betydelsen av en fri marknad och privata företag för detsamma.

Ambassadör Etienne de Gonneville vill dock nyansera detta och understryker vikten av en grundläggande öppenhet och handel med omvärlden och hur Frankrike värnar detta:

– Frankrike vilar på en fri handel, både handel på den inre marknaden och med resten av världen. Exporten är avgörande för oss, men med det sagt så efterfrågar människor mer hållbarhet.

– Det finns ingen som bara är protektionist eller bara är för frihandel helt och hållet. Det som skrivs in i handelsavtalen handlar inte bara om protektionism utan också om att kunna uppnå andra syften som till exempel klimatmål eller andra slags mål som efterfrågas av medborgarna, utvecklar Etienne de Gonneville.

Det franska ordförandeskapet har höga ambitioner på det sociala området. Det gäller särskilt förslaget till direktiv i fråga om minimilön där det franska ordförandeskapet hoppas på att ro i land en slutlig överenskommelse under våren.

Anna Stellinger, chef för EU och internationella frågor Svenskt Näringsliv, pekar på baksidan av den sociala pelaren.

– Svenskt Näringsliv menar att strävan att alla EU-länder ska ha samma arbetsmarknadsregler är feltänkt, svårgenomförbar och förenad med stora risker. Skillnaderna mellan EU:s medlemsländer är många och djupa och på goda grunder bör reglering på området därför vara en nationell angelägenhet.

Den franska ambassadören lyfter även behovet av att få bättre europeisk kontroll på migrationen som ett fokus för de kommande månaderna, liksom hela den digitala och gröna omställningen.

Många av de frågor som Frankrike hanterar under sitt ordförandeskap kommer finnas på bordet också när Sverige tar över ordförandeklubban den 1 januari 2023, efter Tjeckien. Det handlar bland annat om den gröna omställningen och digitaliseringen.

– I dessa frågor är det absolut centralt att man ser företagen som en viktig del i lösningen. Utan företagens kraft kan omställningen inte göras. Lite för ofta kan vi höra hur företagen snarare ses som en del av problemet och det måste vi bidra till att ändra på, säger Anna Stellinger.

Anna Stellinger önskar även att den inre marknaden och fria rörligheten som finns inom unionen uppmärksammas mer:

– EU:s inre marknad och den fria rörligheten har inte fått tillräckligt fokus och riskerar ramla ner från agendan, det är ingen politiskt het fråga att vinna väljare eller debatter på. Samtidigt vet vi att den inre marknaden är en av EU:s största tillgångar – den skapar jobb, välstånd och ger oss en stor tyngd globalt. På den inre marknaden kan våra företag växa och skapa tillväxt. För Sverige är den helt avgörande – och här bör det kommande svenska ordförandeskapet sätta betydligt större fokus än vad Frankrike gör under sitt halvår.

Läs mer: Så laddar Frankrike - och Sverige - inför EU-ordförandeskap