ELKRISEN
”Elbristen blir värre om regeringen börjar styra priset”
Elpriset rusar i höjden på grund av den elbrist som uppstått sedan Ukrainakriget inleddes. Regeringen vill nu möta problemen med en prisreglering på obestämd tid. Det kanske håller priset nere, men förvärrar också elbristen, skriver Johan Schück.
Sverige har lång erfarenhet av prisregleringar där politiker och myndigheter försöker ta över besluten från marknader. Under 1970- och 1980-talen infördes ofta prisstopp för att hejda inflationen.
Resultatet blev ett helt annat. Tillfälligt kunde prishöjningarna hållas tillbaka, men när politiker och byråkrater tog över marknadens uppgifter slutade ekonomin snart att fungera. Då blev det nödvändigt att ändå låta prisökningarna slå igenom.
Prisstoppen kunde möjligen fungera på mycket kort sikt, men ställde sedan enbart till skada. Från 1990-talet och därefter har därför regeringar av olika politiska färg varit eniga om att låta marknaden sätta priserna och att vid behov stöda verkligt utsatta grupper.
”Dagens problem beror inte enbart Putin”
Men nu har Ukrainakriget, där Rysslands ledare Vladimir Putin använder energipriserna som maktmedel, ändrat bilden.
Regeringen har lagt ett förslag om att bromsa höjningar av elpriserna. Pengarna tas från affärsverket Svenska kraftnät som får in stora extraintäkter när elpriserna går upp. Dessa ska nu användas till att skydda hushåll och företag så att dessa får mer stabila elpriser framöver.
Som en rent tillfällig krisinsats kunde något sådant vara möjligt, ifall elmarknaden håller på att rasa samman. Men dagens problem beror inte enbart Putin, oavsett vad man tycker om honom.
En viktig förklaring är också det svenska systemet med fyra olika priszoner, där den södra delen av landet missgynnas.
Sverige har också brister i elförsörjningen beroende på ett otillräckligt elnät mellan norr och söder. Läget har förvärrats av nedstängningen av kärnkraft i Ringhals och det växande motståndet till nya vindkraftverk.
”Elbristen riskerar tvärtom att bli värre”
Skuldbördan kan diskuteras, men slutsatsen blir att en långvarig prisreglering av det slag som regeringen nu vill införa gör större skada än nytta. Följden blir ju inte att elbristen minskas, utan den riskerar tvärtom att bli värre.
Skälet är att hushåll och företag inte utsätts för det nödvändiga tvånget att förbättra sin hushållning med el, till exempel genom en mer effektiv uppvärmning. I stället för höga elpriser ska de utsätts för en otrygg leveranssituation där man inte kan vara säker på om elen räcker till alla.
Elmarknaden har sina brister, men nu ska den ersättas med ett politiskt och byråkratiskt styre över priserna som ska gälla tills vidare. När marknaden skjuts åt sidan kommer inte utbud och efterfrågan längre att matchas.
Förhoppningsvis är detta ett vallöfte av det som slag som snart glöms bort, både av regeringen och av oppositionen där det finns liknande tankar.
Oavsett vem som vinner valet kommer ju den tillträdande regeringen att tvingas tänka en gång till. I bästa fall kommer man då fram till att det inte är någon bra idé med en långvarig prisreglering på el.
Sveriges grannländer och EU-länderna, som vi dagligen handlar med på den europeiska elmarknaden, kommer att påtala detta. Putins övergrepp måste mötas genom gemensamma motåtgärder, inte genom att varje land försöka skydda sig självt och därmed förvärrar problemen för alla.
