BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Brottslighet viktigaste frågan: "En raket"

Organiserad brottslighet är den fråga som absolut flest oroar sig för. Arkivbild. Bild: Niklas Luks/TT

Samhälle (TT)

Inför förra valet var väljarna mest oroliga för miljön – nu är det organiserad brottslighet. Brotten ligger även i topp när svenskarna listar sina viktigaste samhällsfrågor.

Som-institutet tror inte ens att försvarsfrågorna har en chans att konkurrera, trots pågående krig.

2020 var sjukvården viktigast, när svenskarna i den årliga Som-undersökningen själva fick lista sina viktigaste samhällsfrågor.

I den senaste undersökningen, som gjordes hösten 2021, seglade däremot brottslighet upp och tog förstaplatsen. 41 procent nämnde då brottslighet som den viktigaste samhällsfrågan, jämfört med 34 procent 2020.

– Brottsligheten har flera år i rad blivit ett allt viktigare problem. Detta kommer givet vara en av de viktigaste frågorna i valrörelsen, det går inte att komma undan, säger Johan Martinsson, docent och föreståndare på Som-institutet.

– Frågan har varit en veritabel raket.

Ukrainakriget påverkar inte

På plats två hamnar sjukvården, som 33 procent nämner som den viktigaste samhällsfrågan just nu, medan invandring och integration hamnar på topp tre med 31 procent.

– Vi har aldrig förr haft två av de här lite hårda frågorna kring invandring och brottslighet, som brukar kunna gynna högerpartierna, på topp tre. Samtidigt visar inte partisympatiundersökningarna någon större framgång för de partierna just nu.

Johan Martinsson poängterar att undersökningen gjordes under hösten 2021 – det vill säga innan Ryssland invaderade Ukraina. Men han tror inte att det påverkar resultatet.

– Vissa saker kan ha förändrats, men det är nog mer kopplat till frågor om Natomedlemskap och försvarsutgifter. Fler kommer nog att tycka att försvar är en viktig fråga, men den kommer inte kunna slå ut toppfrågorna.

Stor oro för brottslighet

Organiserad brottslighet är också den fråga som flest svenskar anger att de oroar sig för inför framtiden.

– Tittar vi hur det såg ut inför valet 2018 var det miljöfrågorna flest oroade sig för, men de har fått kliva tillbaka, säger Patrik Öhberg, docent och forskare vid Som-institutet.

67 procent uppgav att de är mycket oroade för organiserad brottslighet, jämfört med 48 procent i Som-undersökningen som gjordes hösten 2017 – det vill säga före förra valet.

– Det är det högsta orosmått vi har haft för organiserad gängbrottslighet, det är en väldigt hög siffra, säger Patrik Öhberg.

– Vi har kunnat se en ökning år för år som nästan har korrelerat med de dödliga skjutningarna i gängmiljö. Vi kan se i människors svar att många refererar till gängbrottslighet. Det är en grundläggande oro för det som sker i samhället.

Inte mer oroliga

Men människor är inte så oroliga för personlig del, utan snarare på samhällsnivå. Man är inte heller mer orolig nu än 2017 – utan bara orolig för andra saker.

Näst mest oroar sig svenskarna för ökad användning av narkotika. 58 procent uppger att de är mycket oroade för det, jämfört med 47 procent 2017. Först på tredje plats kommer miljöförstöring med 55 procent. Inför valet 2018 svarade 61 procent att de var mycket oroade för miljöförstöring.

Alice Nordevik/TT

Resultat från senaste Som-undersökningen. Bild: Grafik: Johan Hallnäs

Fakta

I den årliga undersökningen ställer Som-institutet en öppen fråga om vilka samhällsfrågor de svarande anser är viktigast i Sverige i dag. Upp till tre olika frågor kan anges.

1. Brottslighet, 41 procent

2. Sjukvård, 33 procent

3. Invandring/integration, 31 procent

4. Miljö/energi, 26 procent

5. Skola/utbildning, 24 procent

I grunden är det små skillnader mellan olika grupper, men delar man upp det på ålder syns en skillnad. Personer mellan 16 och 29 år tycker att miljö är den viktigaste frågan (31 procent), medan personer mellan 30 och 49 år tycker att invandring är den viktigaste frågan (35 procent). I båda grupperna hamnar brottslighet på andra plats.

Fakta

Finns vid Göteborgs universitet. Förkortningen Som står för samhälle, opinion och medier.

Frågor skickas med post till personer i åldern 16–85 år, som valts ut slumpmässigt ur folkbokföringen.

Andelen svarande i de årliga undersökningarna har sakta sjunkit från cirka 65–70 procent på 1980-talet till ungefär 50 procent de senaste tio åren.

I höstas tillfrågades 24 500 personer. 48 procent av dessa svarade.

Undersökningen genomfördes mellan den 13 september och 30 december 2021. Merparten av svaren är inkomna under september och oktober, det vill säga före flera stora världshändelser som omikron-vågen av coronapandemin, kriget i Ukraina och vinterns höga el- och drivmedelspriser i Sverige.