KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Beslut bryta ut mellanlager kritiseras hårt

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är en av de som kritiserar regerings beslut. Arkivbild Bild: Stina Stjernkvist/TT

Ekonomi (TT)

Trots klartecknet för utökad mellanlagring av kärnavfall får regeringen hård kritik för att röra till allt och förhala beslutet om slutförvar.

Utbrytningen kan tvärtom förvärra saker och ge den elkris regeringen säger sig ha avvärjt, enligt M, SD och L.

– Det är som vanligt i stora industrifrågor där Socialdemokraterna och Miljöpartiet tycker olika – Miljöpartiet vinner och man skjuter det hela framför sig, säger Moderatledaren Ulf Kristersson.

Regeringen ger Svensk kärnbränslehantering (SKB) grönt ljus att ta emot mer använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från kärnkraftverken än vad det nuvarande tillståndet rymmer vid mellanlagret Clab i Oskarshamn. Det innebär också att regeringen bryter ut frågan om mellanlagret från en ansökan som tidigare har behandlats som en helhet genom åren, av domstolar och myndigheter. Förutom mellanlager omfattar den även en anläggning av inkapsling av avfallet i Oskarshamn samt ett slutförvar i Östhammar, intill Forsmarksverket där.

– Regeringen har i dag beslutat att tillåta en kapacitetsökning i Clab. Det är för att vi då kan undvika hotet att kärnkraften får stänga ner 2024, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) till TT.

– Den risken har vi nu avvärjt, tillägger han.

Krävt besked

Beslutet kommer sedan kärnkraftsägarna, däribland statliga Vattenfall som driver reaktorer i Ringhals och Forsmark, varnat för att mellanlagret sett till det nuvarande tillståndet kan vara fullt framemot 2024. Skulle det ske fanns risken för att reaktorer skulle behöva stoppas, i avsaknad av plats för avfall.

Branschen har krävt ett besked senast den 31 augusti, men då också om slutförvaret.

Kärnkraftsoperatörerna, flera myndigheter, berörda kommuner och nu även Sverigedemokraterna, Liberalerna och Moderaterna varnar för att regeringen ger sig in på okänd mark genom att bryta ut frågan om mellanlager. Hotet om stopp för reaktorer är inte alls avvärjt. Och på köpet har regeringen inte lyssnat på de lokala företrädarna i kommun och region, något som betraktas som en grundbult i stora ärenden som det nu aktuella.

– Det är helt oacceptabelt. Regeringen ger sig ut på djupt vatten. Varje del är viktig för helheten, säger SD:s talesperson i frågan, Mattias Bäckström Johansson.

Det är inte alls givet att domstolar, berörda kommuner och myndigheter accepterar regeringens väg, menar han. Regeringen har dock tänkt mer på att undvika en kris mellan S och MP än att göra rätt i sakfrågan, misstänker SD.

Liknar lekstuga

– I årtionden har energipolitiken varit en ideologisk lekstuga där pigga idéer haft fritt spelrum. Miljöpartiet drar det nu till sin spets genom att bryta isär beslutet om slutförvaret – helt utan sakliga skäl, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

– Det här beslutet är en vinst för Miljöpartiet men en förlust för klimatet och industrin, säger hon.

Liberalerna KU-anmäler Bolund för hanteringen och vill att utskottet granskar om denne har förhalat beslut om lagring av rent politiska skäl.

Oppositionens möjligheter att stoppa eller ändra regeringens beslut är knappt ens små. Tillståndet är en fråga för regeringen.

Moderatledaren anser att regeringen flyr från sitt ansvar genom att inte ta beslut om slutförvaret.

– Det här är jättedåligt för Sverige och äventyrar energiförsörjningen. Man kan tycka olika om kärnkraft men man kan inte tycka olika om att ska slutförvara kärnavfall, säger Ulf Kristersson.

Slutförvar dröjer

TT: När löses slutförvarsfrågan?

– Vi arbetar prioriterat vidare med den, men det är min bedömning att det kommer att ta ytterligare månader innan vi har ett tillräckligt underlag, säger Per Bolund.

– Men det här innebär inte att vi skjuter på frågan om slutförvar, eller att det blir mindre prioriterat.

På frågan om det går att precisera vad "ytterligare månader" innebär säger Bolund att det inte går.

Per Bolund framhåller att beslutet om mellanlagret inte innebär en faktisk utbyggnad. Det finns plats för mer genom att fördela det på ett annat sätt, i det existerande lagret.

Lars Larsson/TT

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni under en pressträff med anledning av regeringens besked om att tillåta en kapacitetsökning av mellanlagret i Oskarshamn (Clab). Bild: Henrik Montgomery/TT
Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Arkivbild Bild: Erik Simander/TT

Fakta

2011 ansöker Svensk kärnbränslehantering (SKB) om tillstånd att få bygga ett slutförvar i Forsmark i Östhammar och en anläggning för inkapsling i Oskarshamn.

2015 ansöker SKB om att få utöka kapaciteten i det mellanlager för utbränt kärnbränsle som finns i Oskarshamn från 8 000 till 11 000 ton.

2018 tillstyrker Strålsäkerhetsmyndigheten SKB:s ansökningar.

3 oktober 2020 säger Östhammars kommun ja till slutförvar i Forsmark.

11 mars 2021 presenterar Strålsäkerhetsmyndigheten en granskning av SKB:s långtidsfältförsök (LOT) och finner att resultaten är i linje med etablerad kunskap, varför beslutet att tillstyrka SKB:s ansökan om att få bygga KBS-3 kvarstår.

Våren 2021 varnar bland andra Vattenfall för att ett beslut om utökad lagring hos Clab måste tas senast den 31 augusti för att säkerställa att avfall kan tas emot om några år och kärnkraften köras vidare.

I juni skickade miljödepartementet ut ett förslag om att först ta ett beslut om mellanlagret i Oskarshamn och sedan bereda frågan om slutförvaret i Östhammar vidare.

26 augusti: Regeringen ger SKB klartecken att ta emot upp till 11 000 ton i mellanlagret.

Regeringen bedömer att den behöver ytterligare månader för att ha underlag för att fatta beslut om slutförvaret och andra delar i den samlade ansökan.

Regeringens roll är att fatta beslut om huruvida tillstånd enligt kärntekniklagen respektive tillåtlighet enligt miljöbalken kan medges eller inte.