DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Är Sverige nästan bäst eller nästan sämst?

Ekonomi (TT)

Högst sysselsättning i EU, men ändå den fjärde högsta arbetslösheten.

Svårbegripligt? Experten förklarar hur allt hänger ihop.

I veckan presenterades europeiska statistikmyndigheten Eurostats siffror för juli månad. Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet med 9 procent. Bara Italien, Grekland och Spanien har högre arbetslöshet.

Samtidigt har Sverige högst sysselsättning i hela EU, en placering som vi haft sedan 2005.

– Det handlar om att vi har ett högt arbetskraftsdeltagande. Vi har till exempel en stor andel kvinnor som är sysselsatta i Sverige, säger Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.

Till arbetskraften räknas de som antingen har ett arbete (sysselsatta) och de som söker arbete (arbetslösa).

De som inte kan eller vill arbeta tillhör kategorin "ej i arbetskraften". Exempelvis kvinnor som stannar hemma med sina barn eller folk som pensionerar sig tidigt, vilket är mer vanligt förekommande i andra länder i EU.

– Där kommer föräldraförsäkringen och förskolan in, att det är lättare att kombinera barn och arbete i Sverige, säger Susanne Spector.

Sverige hade den högsta sysselsättningsgraden i Europa år 2020, enligt statistik från Eurostat. Mätningen visade att 80,8 procent av svenskarna i åldrarna 20–64 år var sysselsatta.

Även när man tittar på sysselsättningsgraden i åldrarna 15–74 år hamnar Sverige i topp tre i EU på 67,2 procent.

Det går att jämföra med Italien, Grekland och Spanien där sysselsättningsgraden låg på mellan 60–65 procent i åldrarna 20–64 år, och runt 50 procent i åldrarna 15–74 år.

– Som ekonom brukar man föredra sysselsättningsgrad eftersom det visar hur stor andel som arbetar och det är det viktigaste för ekonomin. Sysselsättningsgraden styr skatteintäkter och tillväxten, säger Spector.

– Arbetslöshet däremot kan vara förknippat med kostnader som arbetslöshetsersättning och utanförskap.

Om Nordeas chefsanalytiker måste välja ett mått blir det sysselsättningsmåttet.

– Sysselsättningsgrad är det mest heltäckande måttet. Motsatsen till sysselsättningsgraden är den jobblösa delen av befolkningen.

En del av Sveriges höga arbetslöshet kan förklaras med hur samhället är organiserat och hur det påverkar statistiken.

– Ganska mycket av skillnaden beror på till exempel utbildningssystemet. Att Sverige ligger så högt beror mycket på ungdomsarbetslösheten och där påverkar utformningen av gymnasieskolan och studiemedel.

– En annan viktig skillnad är att vi har ett högre arbetskraftsdeltagande än andra länder vilket sannolikt innebär att en del som räknas in i arbetslösheten i Sverige inte syns i statistiken i andra länder.

Susanne Spector säger att ungdomsarbetslösheten i Sverige bidrar till den dåliga placeringen när det kommer till arbetslösheten.

– Tittar man på åldersgruppen 20–64 år placerar Sverige sig närmare EU-snittet.

Sverige har en hög arbetslöshet i åldrarna 15–24 år (24 procent arbetslösa i Sverige jämfört med 17 procent i EU-snittet), men en lägre andel av unga i åldrarna 15–34 som varken är studerar, arbetar eller har praktik (9 procent i Sverige jämfört med 18 procent i EU-snittet).

Förutom ungdomsarbetslösheten finns flera andra faktorer som kan spela in i mätningen, som till exempel att olika ersättningar är villkorade med att man söker arbete i Sverige. Samtidigt skvallrar den höga arbetslösheten att många som vill jobba inte hittar arbete i Sverige.

– Sverige kommer aldrig ha lägst arbetslöshet i EU med den struktur som vi har. Samtidigt är det en styrka att vi har en hög sysselsättningsgrad. Man behöver en bredare bild.

Tea Oscarsson/TT