DEN SVENSKA EKONOMIN
Experten: V ger missvisande bild av fattigdomen
Fattigdomen har fördubblats sedan 2021, konstaterade Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar i en Agenda-debatt. Men det är långt ifrån en heltäckande bild, enligt Katarina Wagman, chef på Ekonomifakta.
Det var i en debatt i SVT:s Agenda mellan Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och statsminister Ulf Kristersson (M) som Nooshi Dadgostar lyfte skarp kritik mot den sittande regeringens politik.
– Titta på hur det ser ut i dag. Vi har en halv miljon arbetslösa, fattigdomen har fördubblats sedan 2021. Vi har svårt att få människor in i arbete och vi har inte tillräckligt höga investeringsnivåer för att få en modern produktiv ekonomi, sa hon bland annat.
Tre mått på fattigdom
I Sverige används framför allt tre mått för att mäta fattigdom. Det handlar om materiell och social deprivation, vilket är en självskattningsundersökning av SCB som bygger på människors egna uppgifter om vad de anser sig ha råd med i vardagen, exempelvis att värma bostaden, att äta en näringsrik kost eller klara en oförutsedd utgift.
”Särskilt tydlig är minskningen av den absoluta fattigdomen, som sedan 2011 har sjunkit med omkring 40 procent.”
Dessutom finns absolut fattigdom som handlar om huruvida inkomsten räcker till nödvändiga levnadsomkostnader och relativ fattigdom som avser inkomster i förhållande till andras. Till skillnad från det första måttet som är självskattat så är de två senare inkomstbaserade mått.
– Enligt det första måttet (Materiell och social deprivation) har andelen som upplever att de inte råd med minst fem av tretton grundläggande saker nästan fördubblats mellan 2021-2024, från 364 000 till 729 000. De två inkomstbaserade måtten visar däremot en annan utveckling.
– Både den absoluta och den relativa fattigdomen har minskat över tid. Särskilt tydlig är minskningen av den absoluta fattigdomen, som sedan 2011 har sjunkit med omkring 40 procent, från 6,9 till 3,9 procent av befolkningen, säger Katarina Wagman.
”Människors upplevelse av den egna ekonomin påverkas av betydligt fler faktorer än den faktiska inkomsten.”
Den relativa fattigdomen är högre och omfattar omkring 13 procent av befolkningen. Minskningen har också varit mer begränsad än för den absoluta fattigdomen. Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika grupper: Relativ fattigdom är betydligt vanligare bland utrikes födda än bland inrikes födda. I gruppen utrikes födda har däremot andelen relativt fattiga minskat med nästan fem procentenheter sedan toppen 2017.
– Man ska också komma ihåg att människors upplevelse av den egna ekonomin påverkas av betydligt fler faktorer än den faktiska inkomsten. Inflation, framtidsoro, mediebevakning och jämförelser med tidigare levnadsstandard spelar stor roll.
Därför kan hushållen uppleva att ekonomin har försämrats även när de objektiva ekonomiska måtten visar en annan utveckling, konstaterar hon.
– Att belysa det här handlar inte om att förringa självskattningsundersökningar, men det här faktumet tillsammans med den skilda utveckling som de olika måtten visar understryker vikten av att använda flera perspektiv. För att få en nyanserad bild av fattigdomens faktiska utveckling behöver både självskattade och inkomstbaserade mått vägas in.
