DEN SVENSKA INTEGRATIONEN
De satsar på integration för att säkra välfärden − ”Inte råd att förbise en sådan resurs”
Svensk arbetsmarknad skriker efter nya medarbetare – men språkhinder och byråkrati står i vägen för många med utländsk bakgrund. Nu visar flera företag att aktiv inkludering är både en social insats och nyckeln till framtidens välfärd. ”Lyckas man med det är vinsterna både flera och stora”, säger Elin Delvert på Ambea.
Jobb anses som den kanske viktigaste nyckeln till integration. Men hindren för att personer med utländsk bakgrund ska få en anställning på den svenska arbetsmarknaden kan vara flera. Ofta handlar det om brist på språkkunskaper eller utbildning. Omsorgsföretaget Ambea och lokalvårdsföretaget Forenade Service har båda lång erfarenhet av att arbeta med inkludering och har hittat vägar för att ta sig förbi hindren. En nödvändighet för att klara anställningsbehovet, menar de.
− Vi behöver arbetskraften och det finns många människor som vill och som har styrkan och även kompetensen, men som måste få hjälp med språkbarriärer och kunskapsvalidering. Vi har inte råd att förbise en sådan resurs och har därför valt att arbeta aktivt och strategiskt med inkludering som en del av kompetensförsörjningen. Behovet av fler utbildade medarbetare i äldreomsorgen är stort, och här kan personer med utländsk bakgrund spela en avgörande roll, säger Elin Delvert, HR direktör på Ambea.
”Vi har i dag 80 olika språk representerade i verksamheten och det ser jag som en styrka.”
I samband med flyktingvågen 2015 påbörjade Ambea sitt inkluderingsarbete då verksamheten tog emot 200 praktikanter. Sedan 2016 har företaget anställt 2 800 personer genom olika arbetsmarknadsinsatser. För att ta emot nya kollegor som kommer in genom olika initiativ har Ambea utbildat 400 handledare och 80 språkombud. Många av dem som började som praktikanter har i dag fasta tjänster som undersköterskor eller stödassistenter, vilket visar att inkludering inte bara är ett socialt ansvar utan även en effektiv väg till kompetensförsörjning.
− Vi har i dag 80 olika språk representerade i verksamheten och det ser jag som en styrka. Våra omsorgstagare är inte stöpta i samma form. Genom att arbeta med mångfald kan vi bli bredare i vår kompetens och bättre i vårt bemötande utifrån olika behov. Jag tror det är viktigt att se mångfald som en integrerad del av kompetensförsörjningen och inte som ett arbete vid sidan av, säger Elin Delvert.
Utbildning i flera steg
För Forenade Service har integration länge varit en naturlig del av verksamheten. Sedan många år tillbaka arbetar företaget med utbildning i flera steg som grundar sig i ett bra välkomnande och en introduktionsutbildning som både är teoretisk och en praktisk del av vardagen. En modell som Forenede Service övergripande kallar för Service Akademin och som företaget menar väcker viljan att utvecklas och få kunskap i flera steg.
− Det handlar både om att säkerställa så att alla har rätt kompetens men också om att skapa stolthet hos medarbetarna. Vår vc har en bakgrund inom McDonald’s-koncernen så mycket av tänket kommer därifrån, det vill säga hur man bygger upp kunskap, ansvar och yrkesstolthet. Det skapar en stärkt självkänsla hos våra medarbetare och i förlängningen också en stor lojalitet mot arbetsgivaren, säger Anders Lang, Head of People & Culture på Forenade Service.
”Man måste arbeta på djupet, från ledningen och ut i organisationen och skapa en inkluderande kultur.”
Den största utmaningen menar han och Elin Delvert är språkkunskaperna. Företagen arbetar därför med olika anpassade utbildningar i sina respektive verksamheter. Det kan handla om allt från till synes enkla saker som instruktioner med bildstöd eller som på Ambea som har så kallade språkombud där medarbetare får lära sig interkulturell kommunikation och verktyg i hur de aktivt kan stötta en kollega i språkutveckling.
− Nedsatt språkförmåga är den enskilt största utmaningen för oss. Det innebär att det krävs så mycket mer av dig som arbetsgivare. Det går inte bara att sätta en arbetsinstruktion eller en lärarhandbok i händerna på en person som inte kan språket. Vi måste arbeta med varje person, följa med och följa upp, säger Anders Lang, som menar att det krävs samarbete med andra för att lyckas.
− Kunden måste också vilja och ha tålamod. Vår kundbas är framför allt inom kommun och offentlig verksamhet vilket innebär att det ofta finns en vilja att bidra. Kunden blir stolt över att vara en viktig del av integrationen i samhället. Ett exempel är ett samarbete som vi har gjort med Malmö stads arbetsmarknadsavdelning som har lett till att 16 arbetslösa har tagit steget till självförsörjning.
Krävs tålamod och långsiktighet
Även Ambea trycker på vikten av partnerskap. Det kan handla om allt från Arbetsförmedlingen och en gemensam avsiktsförklaring om att under kommande år få 330 personer i arbete till samarbete med Beredskapslyftet där människor från Ukraina har utbildats till undersköterskor. Ett projekt som lett till närmare 150 anställningar.
− Ensam är inte stark. Det är viktigt att förstå att integration tar tid, det krävs tålamod och långsiktighet annars är det lätt att det bara blir ett ”tomtebloss”. Man måste arbeta på djupet, från ledningen och ut i organisationen och skapa en inkluderande kultur. Lyckas man med det är vinsterna både flera och stora, säger Elin Delvert.
Utifrån era erfarenheter vad skulle ni vilja skicka med till politiken när det kommer till att skapa bättre förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad?
− Skapa lättnader så företag har ekonomisk kraft att utveckla sina medarbetare. Och sen är det språket, vi måste hitta lösningar där människor som kommer hit lär sig svenska i vardagen och på riktigt, säger Anders Lang.
− Riktade språkutbildningar där man kombinerar praktik, språk och utbildning. I dag sker det i den egna verksamhetens regi med hjälp av olika initiativ. Här behövs att man tar ett större helhetsgrepp för att fler företag ska ha råd och resurser för att våga satsa. Och minska på byråkratin, ju längre man väntar att få en person i arbete, desto svårare blir det. Integration måste ses som en del av kompetenspolitiken. Och det kräver att politiken, utbildningssystemet och arbetsgivarna drar åt samma håll – annars klarar vi inte framtidens välfärd, säger Elin Delvert.
