DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Ekonom: Här är verkliga effekten av jobbskatteavdragen

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Jobbskatteavdragen har gjort att 25 000 människor har fått nya arbeten, visar siffror från Riksrevisionen. Men utan höjd a-kassa och taket i sjukförsäkringen hade effekten varit större. ”Riksrevisionens granskning bekräftar det som vi redan visste”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Riksrevisionen har granskat förändringarna i inkomstskatterna mellan 2011 och 2023. Under perioden var de största reformerna höjningar av grundavdraget för personer över 65 år samt jobbskatteavdraget.

De senaste jobbskatteavdragen på omkring 30 miljarder kronor har resulterat i att 25 000 fler människor har kommit i arbete, enligt Riksrevisionen. Men effekterna hade varit större om inte a-kassan och taket i sjukförsäkringen höjts.

– Riksrevisionen gör samma bedömning som Svenskt Näringsliv tidigare har gjort. Höjer man a-kassan och andra i ersättningssystemen så kommer det att motverka de positiva effekterna av att sänka skatter på till exempel låga löner, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Det finns mycket forskning som visar att en hög a-kassa leder till att människor söker färre jobb och är arbetslösa längre. Att höja a-kassan och andra typer av bidrag motverkar arbetslinjen.

”Att ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget är en reform som i princip kommer att finansiera sig självt.”

Enligt granskningen har förändringarna i inkomstskatterna mellan 2011 och 2023 resulterat i skattesänkningar på cirka 100 miljarder kronor om året. Men ändringarna har även lett till att incitamenten att arbeta har stärkts.

– Riksrevisionens granskning bekräftar det som vi redan visste, att det finns väldigt positiva sysselsättningseffekter av att sänka skatter på lägre inkomster och även se till att marginalskatter minskar.

Effekterna blir att drivkrafterna för att arbeta ökar, vilket är positivt, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Man visar även att om man ska få genomslag för en politik som sänker inkomstskatterna, så kan man inte samtidigt höja en massa ersättningsnivåer som till exempel a-kassan.

Stora kompetensförsörjningsproblem

Riksrevisionen lyfter även fram att det saknas relevanta modeller för att utvärdera sysselsättningseffekter för äldre.

– Vi blir äldre och det många som vill jobba längre. Vi har även stora kompetensförsörjningsproblem och därför skulle det vara bra om det faktiskt skulle löna sig mer för seniora arbetstagare att fortsätta jobba i stället för att gå i pension. Regeringen borde se över om man kan öka incitamenten för äldre att arbeta längre.

2016 infördes avtrappningen av jobbskatteavdraget och Riksrevisionen visar att det haft betydande negativa effekter på antalet arbetade timmar och att det är tveksamt om det har lett till ökade skatteintäkter.

– Långsiktigt vet vi att den här typen av politik kan leda till att man får minskade skatteintäkter. Att ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget är en reform som i princip kommer att finansiera sig självt. Det har även regeringen aviserat att de ska göra i höstbudgeten, det är mycket viktigt att den åtgärden verkligen blir av.

Framöver borde regeringen fokusera på att sänka skatterna för de med låga inkomster för att öka drivkraften att arbeta och att de får mer i plånboken, menar han.

– Fördelningsmässigt finns det skäl att genomföra reformer och sänka skatterna för de med de allra lägsta inkomsterna.

– Dessutom borde man ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget så att man inte får de marginaleffekterna som är väldigt negativa för arbetsutbudet.

Dessutom riktar Riksrevisionen kritik mot regeringen för att ha gett en ofullständig och delvis förskönad bild av vilka effekterna skulle bli av ändringarna.

– Det är väldigt tydligt att man varit duktig på att utvärdera effekter när man sänker skatter, men däremot gör man inte samma utvärderingar när man höjer skatter. Det är anmärkningsvärt, varför gör man inte det? Det är jättebra att Riksrevisionen belyser detta.

Sven-Olov Daunfeldt menar att det är problematiskt att riksdagen inte får tillräckligt starkt underlag för att veta hur skatteförändringar kommer att påverka ekonomin när det inte genomförs en tydlig utredning.

– Det är anmärkningsvärt att man inte gör. Vi måste ha effektutvärderingar både på sänkta skatter och höjda skatter.