FRIHANDELNS FRAMTID
Vartannat företag upplever handelsutmaningar
Tullar och krångliga tullprocedurer är det största hindret för svenska företags internationella handel. Det visar en ny enkät. ”Särskilt för småföretag är administrationen av tullregelverken ofta ett stort problem”, säger Henrik Isakson, Svenskt Näringsliv.
Närmare hälften av företagen i Sverige med internationella affärer har handelspolitiska utmaningar. Det må låta som en beskrivning från svunna tider, men när svenska företag får lista de främsta handelspolitiska problemen hamnar tullar och tullprocedurer i topp. 31 procent av företagen pekar på detta som ett problemområde. Det visar Företagspanelen om handelshinder och handelsfrämjande, en ny enkät utförd av Svenskt Näringsliv.
– Det händer inte jättemycket på området och det är inte där den stora dramatiken är. Men det är ändå där som stora, men framför allt mindre, företag har problem, säger Henrik Isakson, handelspolicyexpert på Svenskt Näringsliv, till TN.
Norge och Brexit försvårar handel
Tullarna är fortfarande höga på flera håll i världen, som i Sydamerika och Indien. EU försöker med frihandelsavtal få ner dessa tullar. Men även betydligt närmare våra egna gränser skapar tullar och tullprocedurer huvudbry för företag. Efter Tyskland är Norge Sveriges främsta handelspartner och trots att landet ingår i den inre marknaden är handel dit inte friktionsfritt.
– Att skicka varor över norsk-svenska gränser är krångligare än många tror när det gäller administrativa processer och att lämna in uppgifter. Småföretag blir ofta överraskade över hur svårt det är, jämfört med att handla med EU-länderna Danmark och Finland, säger Henrik Isakson.
Även Storbritanniens utträde ur EU har fördjupat problematiken.
– Av geografiska och kulturella skäl är många svenska småföretag verksamma i Storbritannien. Brexit lett till att de här problemen har dykt upp där också, fortsätter han.
Varumärket Sverige en nyckel
Enkäten visar att småföretagens problem skiljer sig från större företags. Allt fler högt ställda miljö- och kvalitetskravkrav, från såväl EU som konsumenter och företag, gör det tufft för mindre företag att hitta leverantörer i resten av världen som kan uppfylla kraven. Storföretag å sin sida lider mest av byråkrati i olika former, såsom tillståndsprocesser för att få licenser och svårtolkade regelverk. Även om ett frihandelsavtal mellan EU och USA inte är aktuellt under överskådlig tid, andas Henrik Isakson en viss försiktig optimism när det gäller transatlantiskt samarbete, exempelvis avseende AI-reglering, som kan minska en del av denna sorts byråkrati.
En annan utmaning för storföretag är det geopolitiska läget. 21 procent av storföretagen anger det som ett hinder.
– Utifrån enkäten vet vi inte exakt vilka geopolitiska problem som man syftar på, det kan handla om specifika problem där företag har fått lämna den ryska eller den ukrainska marknaden. Men det kan också vara en allmän oro som gör att företag försöker minska exponeringen mot Kina, säger han och understryker att Svenskt Näringsliv ska fortsätta följa upp den här frågan då den bedöms få allt större betydelse för företagen framöver.
Problemen är med andra ord tydliga, men vilka är lösningarna? Enligt deltagarna i Företagspanelen är bilden av Sverige i världen en av nycklarna för att förenkla handel.
– Det handlar om att stärka ”varumärket Sverige” på olika sätt. Genom Svenska Institutet, ambassader, men också att företag och privatpersoner bidrar till att påverka bilden. Småföretag har större nytta av det. Stora företag har ofta ett eget starkt varumärke att luta sig mot, medan småföretag kan dra nytta av att förknippas med svensk innovation eller svenska värderingar, säger Henrik Isakson.
