FRAMTIDENS TRANSPORTER

”Skam leder inte rätt i den gröna omställningen”

Den gröna omställningen av transportsektorn ska präglas av långsiktighet och styrmedel som minskar utsläpp och värnar konkurrenskraft. Inget land kommer ta efter en klimatpolitik som innebär världens högsta dieselpris eller transportsnålhet, skriver Mårten Bergman.

Klimatutmaningen sätter transportsektorn i centrum. Det är här stora delar av omställning förväntas ske, samtidigt som utsläppen de senaste 30 åren minskat med drygt 20 procent trots ökat trafikarbete. En fantastisk utveckling och framtiden kommer vara både tystare och fossilfri.

En grundförutsättning för tillväxt, välfärd och möten mellan människor är transporter. Utan dem har vi faktiskt inget samhälle. En politik för att ställa om transportsektorn måste därför ta sin utgångspunkt i transporternas omistliga betydelse för att Sverige ska utvecklas som välfärdsnation. I arbetet att uppnå klimatneutralitet år 2045 måste social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet väga lika tungt.

I slutet av året ska regeringen presentera sin klimathandlingsplan för mandatperioden. En central fråga har blivit hur klimatmålen ska nås om reduktionsplikten sänks till EU-miniminivå, samtidigt som valrörelsens löften om kraftigt sänkta drivmedelspriser ekar i bakgrunden.

Reduktionsplikten medförde, redan innan Ukrainakriget, kraftiga prishöjningar på drivmedel, framför allt på diesel.

Få trodde att den smala frågan reduktionsplikten, en lag som tvingar företag som säljer bensin och diesel att minska utsläppen av växthusgaser, skulle bli en angelägenhet för den stora massan. Men drivmedelspriser engagerar. Regeringen är nu pressad att leverera på sina löften.

Men pressen är självförvållad, inte bara av nuvarande regering, utan av hela det politiska systemet. Transportföretagen varnade tidigt för att reduktionsplikten skulle driva upp drivmedelspriser, transportkostnader och de samhälleliga konsekvenserna, för ett avlångt transport- och handelsberoende land i Europas periferi, ignorerades. Utformningen av reduktionsplikten förbisåg också att det behövs stabila och långsiktiga spelregler för transportsektorns samtliga aktörer för att den skulle vara trovärdig och accepteras.

Vi talade för döva öron. Politiken hade hittat lösningen. Det skulle vara ”lätt att göra rätt”. Det lät bra.

Men verkligheten kom ikapp. Reduktionsplikten medförde, redan innan Ukrainakriget, kraftiga prishöjningar på drivmedel, framför allt på diesel. Bara några år efter reduktionspliktens införande svänger pendeln åt andra hållet. Nu ska den ner till EU:s miniminivå. Vad det innebär vet vi inte säkert, mer än att det just nu är föremål för förhandling inom EU.

Transportföretagen har låtit en av Sveriges ledande analytiker av styrmedel inom miljö- och klimatpolitik, professor Per Kågeson, analysera förutsättningarna att nå våra transportrelaterade klimatmål inom EU och nationellt.

En politik för att ställa om transportsektorn måste därför ta sin utgångspunkt i transporternas omistliga betydelse för att Sverige ska utvecklas som välfärdsnation.

Kågesons analys visar att de går att nå med en balanserad politik som inte slår undan benen på oss själva. Givet antaganden om effektiva styrmedel och utveckling på den globala elbilsmarknaden bedömer Kågeson att 40 procent av det totala vägtrafikarbetet sker med eldrift redan år 2030.

Med en gemensam reduktionsplikt för bensin och diesel på omkring 18 procent initialt för att landa på 23 procent 2030 kan vi minska utsläppen med 57 procent till 2030 och klara Sveriges ambitiösa EU-krav. Kågesons analys visa på en medelväg mellan kraftigt sänkt reduktionsplikt och att behålla den på dagens nivåer.

Biodrivmedel kommer spela en roll i omställningen, men tempot i transportsektorns elektrifieringsresa måste också höjas avsevärt. Ett förslag i Kågesons rapport är att blicka mot Tyskland och i en uppstartsfas införa ett omfattande investeringsstöd för eldrivna lastbilar och laddinfrastruktur.

Vid årsskiftet presenteras klimathandlingsplanen. Den behöver innehålla kostnadseffektiva åtgärder som värnar konkurrenskraft och minskar utsläppen. Det är enbart så vi kommer vara ett föredöme för andra länder, inte genom världens högsta dieselpriser, transportsnålhet eller skam.

Om krönikören

Mårten Bergman är ekonom på Transportföretagen.