KRIGET I UKRAINA

Klirr i ryska krigskassan – trots sanktioner

Rysk olje- och gasexport väntas fylla på Vladimir Putins krigskassa. Arkivbild. Bild: Dmitry Lovetsky/AP/TT

Ekonomi (TT-Bloomberg)

Det beräknas rulla in 321 miljarder dollar från energiexporten till den ryska staten i år – över 30 procent mer än i fjol, enligt Bloomberg Economics.

Klirret i Vladimir Putins krigskassa beräknas ge ett nytt rekord i överskott i landets bytesbalans – trots de västliga sanktionerna till följd av Ukrainakriget.

Den ryska attacken mot Ukraina den 24 februari har tryckt upp prisläget på i princip alla råvaror – inte minst olje- och gaspriserna, men även på metaller, gödsel, spannmål och annat där Ryssland och Ukraina står för en stor del av världsmarknaden.

För den ryska staten – vars finansiering till stor del utgörs av intäkter från energiexport och ekonomin nu omgärdas av omfattande sanktioner – är prislyftet ett välkommet bidrag. Det gäller särskilt som allt färre oljefartyg vill skeppa ryska varor och det till följd av krig och västliga sanktioner har skapats en stor riskpremie på rysk olja jämfört med olja från andra producenter.

Indisk rabatt på rysk olja

Bland annat har det rapporterats att Indien sedan krigsutbrottet har köpt rysk olja med stora rabatter.

Ekonomer på Internationella finansinstitutet (IIF), där västvärldens alla storbanker är medlemmar, har räknat fram att Rysslands överskott i bytesbalansen i år ser ut att bli mer än dubbelt så stort som i fjol.

"Vi väntar oss ett överskott på 200–240 miljarder dollar under 2022, en betydande ökning från 120 miljarder dollar under 2021", skriver IIF i en färsk rapport.

"Med dagens sanktioner oförändrade verkar ett omfattande inflöde av hårdvaluta till Ryssland kunna fortsätta", tillägger IIF-ekonomen Robin Brooks.

Olja och naturgas står normalt för omkring hälften av Rysslands exportintäkter och utgjorde i fjol 40 procent av den ryska statens intäkter.

Men det stora överskottet i bytesbalansen skapas inte bara av intäktsflödet från ryska energiprodukter. I andra vågskålen ligger även en drastisk nedgång av importen till Ryssland till följd av sanktioner och kursraset för den ryska rubeln – samt ryska restriktioner som låser in västerländska pengar i ryska tillgångar.

Djup recession

Enligt en prognos från storbanken Goldman Sachs ekonomer kommer rysk import att rasa med 20 procent i år, medan exporten antas minska med 10 procent. Och tittar man på prognoser för rysk BNP i år pendlar de mellan minus 10 och minus 20 procent.

Sanktioner och reaktioner på det ryska kriget i Ukraina skapar en djup recession och tvärstopp för investeringar från väst. Rubeln har redan kollapsat och ger nu en inflationschock.

Såväl ledande ratinginstitut som Internationella valutafonden (IMF) har dessutom varnat för att Ryssland – vars centralbanks valutareserv till stor del har frusits på bankkonton i väst – kan tvingas ställa in betalningar. Det skulle i sig skapa stora problem för statsfinanserna, med strypta finansieringsmöjligheter och en stor risk för en flodvåg av betalningskrav.

– Det ser ut som att alla sanktioner kommer att förstöra de delar av rysk ekonomi som inte handlar om energi. Ryssland kommer att bli ännu mer beroende av energi, säger Madina Khrustaleva, analytiker på TS Lombard i London, till nyhetsbyrån Bloomberg.

Joakim Goksör/TT

Fakta

Ukrainakriget och sanktioner slår hårt mot rysk ekonomi. Rysslands bruttonationalprodukt (BNP) beräknas rasa med 15 procent i år och krympa med ytterligare 3 procent 2023, enligt Internationella finansinstitutet (IIF).

Beräkningarna från IIF utgår samtidigt från att dagens västliga sanktioner mot Ryssland inte förändras.

I ett scenario där EU tar rygg på USA och inför ett embargo mot import av olja, gas och kol från Ryssland skulle exportintäkter till den ryska staten rasa med i runda slängar 250–300 miljarder dollar, enligt IIF. Omräknat i rysk BNP skulle det ge ett ras på 20 procent.