Sverige redo att underteckna FN-konvention

Arbetsliv (TT)

Sverige får godkänt för sitt rättsliga arbete mot våld och trakasserier i arbetslivet. Däremot behöver arbetsgivarnas ansvar förtydligas när det gäller våld och trakasserier utanför arbetsplatsen.

Under 2019 antog Internationella arbetsorganisationen (ILO), som är FN:s organ för arbetslivsfrågor, en konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. En särskild utredare, Anna Middelman, fick då i uppdrag att se över vad som krävs för att Sverige ska kunna ratificera konventionen.

Den utredningen är nu klar och presenterades av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark tillsammans med utredaren vid en pressträff på tisdagen. Slutsatsen är svensk rätt är förenlig med konventionen och att det således inte finns några hinder för Sverige att underteckna den.

– Konventionen uppfylls genom den straffrättsliga lagstiftningen, diskrimineringslagen och arbetsmiljöregelverket samt genom regeringens politiska prioriteringar och strategier inom arbetsmiljö, diskriminering och jämställdhet, säger Anna Middelman.

Föreslår åtgärder

Utredningen föreslår dock en del åtgärder även för svenskt vidkommande för att konventionens syfte – som också gäller könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier i arbetslivet – ska uppnås.

Bland annat bör arbetsmiljölagen förtydligas med formuleringen att "arbetsmiljön, så långt som möjligt, ska vara fri från våld och trakasserier".

– Det gäller redan i dag, det är arbetsmarknadens parter överens om, men lagändringen ska göra det tydligare att våld och trakasserier är en arbetsmiljöfråga som måste ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Anna Middelman.

Våld utanför arbetsplatsen

Arbetsmiljöverket får även i uppdrag att ta fram information som förklarar arbetsgivarens ansvar i arbetet mot våld och trakasserier från tredje part, när våld och trakasserier som är arbetsrelaterat sker utanför arbetet.

– Vi vill också att det genomförs informationsinsatser för att höja kunskapen om våld i nära relationer och tydliggöra vilka skyldigheter det innebär inom ramen för arbetslivet. Det är viktigt utifrån ett jämställdhetsperspektiv, och arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering är inte tillräckligt tydligt, säger Anna Middelman.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark säger att hon välkomnar utredningens förslag.

– Ingen ska behöva utstå en arbetsmiljö där våld och trakasserier förekommer. Arbetsgivaren är alltid ytterst ansvarig för arbetsmiljön och behöver ta sitt fulla ansvar, men även från regeringens sida är vi redo att vidta de åtgärder som krävs.

Kristina Erkenborn/TT