DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Psykisk ohälsa ökar – ”Lösningen inte mer terapi”

Kostnaden för sjukfrånvaron ökar kraftigt och allra snabbast är ökningen inom psykisk ohälsa. Psykiatrikern Åsa Kadowaki vill se ett omtag när det kommer till stress och psykisk ohälsa. ”Vi måste normalisera att livet känns”, säger hon till TN.

En ny rapport från Skandia visar att samhällskostnaden för sjukskrivningar uppgår till 66 miljarder kronor för 2021. Det innebär en ökning sedan 2015 då kostnaden låg på 59 miljarder kronor. Skandias beräkningar bygger på den ekonomiska förlust som drabbar individen, arbetsgivare och samhället.

Av rapporten framgår det att under 2021 låg sjuknotan för psykisk ohälsa på 30 miljarder kronor, medan sjuknotan för somatisk ohälsa är 36 miljarder kronor, enligt Skandiarapporten.

Det framgår även att andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa har ökat trendmässigt från 30 procent under 2010 till 48 procent under 2019.

Större risk för lång frånvaro

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är bekymrad över utvecklingen.

– Det är oroväckande att den psykiska ohälsan ökar så mycket. Vi vet att de som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa har större risk för lång frånvaro, återkommande sjukfrånvaro och förtidspension.

Längre frånvaro kan vara svår att komma tillbaka från enligt Catharina Bäck.

– Risken med sjukfrånvaro är att ju längre du är borta, desto svårare är det att komma tillbaka. Det finns till slut en risk för förtidspension och att personen i fråga lämnar arbetsmarknaden i förtid. Därför är det väldigt viktigt att arbeta förbyggande och med tidiga insatser, inte minst vid psykisk ohälsa.

Catharina Bäck vill även se andra och mer effektiva åtgärder än sjukskrivning vid psykisk ohälsa.

– Det är viktigt att överväga andra insatser och behandlingsmetoder än just sjukskrivning. Och när en medarbetare väl är sjukskriven är det viktigt att arbetsgivaren är delaktig i processen så att den anställda inte tappar kontakt med arbetsplatsen. Arbete är en friskfaktor i sig.

”Ibland när man pratar om alla aktörer i sjukprocessen glöms den viktigaste aktören bort – medarbetaren själv”

Som arbetsgivare är det även viktigt att ha kontakt med vården.

– Det är bra om man försöker ha kontakt så tidigt som möjligt med vården för att ta reda på hur man kan jobba framåt och vad som är gynnsamt för arbetstagaren att göra och vad som är skadligt. Trepartssamtal mellan vård, arbetsgivare och arbetstagare har visat sig vara väldigt effektivt.

Även Försäkringskassan spelar en viktig roll här, menar Catharina Bäck.

– Efter de två första sjuklöneveckorna anmäler man till Försäkringskassan. Då är det viktigt att även myndigheten är med tidigt i processen, de är spindeln i nätet och sitter på verktyg som kan underlätta återgången till arbetet. Man kanske till exempel kan börja arbetsträna hos sin arbetsgivare, utan några prestationskrav och med bibehållen ersättning, för att varsamt pröva hur det fungerar. Inte minst vid psykisk ohälsa är det viktigt att den sjukskrivna får testa sin förmåga.

Men det gäller att inte tappa fokus på den sjukskrivne.

– För en lyckosam rehabilitering krävs att individen själv aktivt medverkar. Ibland när man pratar om alla aktörer i sjukprocessen glöms den viktigaste aktören bort, medarbetaren själv.

Dags för ett omtag

Psykiatrikern och KBT-psykoterapeut Åsa Kadowaki anser att det är dags att ta ett omtag när det kommer till stress och psykisk ohälsa.

– Det finns en generellt antagen idé om att man ska hantera stressproblematik genom att undvika lönearbete.

Åsa Kadowaki vill hellre se en förändrad inställning till arbete och stress.

– I dag ser många arbete som ett hot om stress istället för att se det som en del av samhällets kärna och en möjlighet. På samhällsnivå har vi byggt upp ett narrativ där arbete är ett hot mot hälsan.

En annan faktor som bidrar till ökad stress är enligt Åsa Kadowaki att antalet val en person måste göra har ökat kraftigt.

– Sedan jag var ung har antalet val ökat lavinartat. Man måste öva på att välja och på att avstå, det uppfattar jag inte att så många gör i dag. Många blir stressade av beslut och att varje beslut också innebär att man väljer att avstå något. Parallellt med stress för val är det också vanligt att ha svårt att hantera förlust och motgångar, det behöver vi också träna på.

På samhällsnivå kan lösningen vara att frågorna lyfts.

– Vi måste normalisera att livet känns. Vi har pratat om psykisk ohälsa i decennier, lösningen är inte mer terapi, medicin, sjukskrivning och vård. Det handlar om en värdegrundsidé som behöver förändras. Allt som är viktigt kommer att kännas. Gör du viktiga saker kommer du att uppleva obehag, det är naturligt.

Åsa Kadowaki vill se ett större fokus på allmän hälsa.

– Att äta regelbundet, sova ordentligt, träna regelbundet och omge sig med en flock av människor man litar på, det är basen för hälsan.

”Vi vill att folk ska bli bättre på att leva sina liv – inte slippa sina liv”

Mycket ansvar behöver inte innebära en hälsorisk.

– Vi har stort fokus på att slippa olika saker. Men att bidra och att behövas är starkt sammankopplat med hälsa.

På en arbetsplats är ett tydligt ledarskap viktigt, enligt Åsa Kadowaki.

– Ledarskapet ska vara tydligt och det behöver finnas en gemensam riktning. Det är också viktigt att det är tydligt vad som krävs i en viss roll eller inom ett yrke och vad som värderas på den specifika arbetsplatsen. Man pratar mycket om att det varit stressigt i vården under pandemin, men det är ju det som vi är utbildade för, det är inget konstigt egentligen.

Som chef är det utöver tydlighet viktigt att även vara konsekvent.

– Var tydlig med vad som värderas och se till att lyfta det önskade beteendet. Vad man säger och sedan gör måste hänga ihop, det ger trygghet.

Men framförallt handlar det om en förändrad inställning till stress.

– Majoriteten av psykisk ohälsa idag utvecklas för att man använder undvikande när man egentligen borde jobba med beteendeaktivering. När någon som varit sjukskriven kommer tillbaka till jobbet får de en symptomstegring, eftersom de har varit borta från arbetet. Istället skulle man behöva göra en analys av det egentliga problemet. Vi vill att folk ska bli bättre på att leva sina liv, inte slippa sina liv.