DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Professor: Därför leder massarbetslöshet till ökad dödlighet

Bild: Ole, Berg-Rusten

Massarbetslöshet ökar risken att dö. ”Risken ökade med ungefär 25 procent jämfört resten av befolkningen”, säger professor Denny Vegerö som har undersökt hälsoeffekterna som massarbetslösheten hade i början av 90-talet. Ju längre man var arbetslös desto större var risken att dö under perioden efter.

Svenskt Näringsliv presenterade nyligen siffror på hur stort utanförskapet är, en summering av sociala ersättningar på heltid eller deltid, vilket motsvarar 800 000 personer totalt. Uppskattningsvis ger det en hisnande kostnad på 270 miljarder kronor per år för samhället, enligt organisationen.

Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv, pekar på en snabb ökning av utanförskapet under pandemin, och det är ofta utrikes födda som blir arbetslösa.

Det fjärde kvartalet 2020 var det så kallade arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige 14 procentenheter, det är dubbelt så mycket som genomsnittet i EU, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.

– Många av de reformer som fanns tidigare, till exempel de som rör sjukförsäkringen, tillsammans med de goda tiderna, gjorde att utanförskapet sjönk under en period. Nu vänder det upp igen under pandemin, så nu ökar kostnaderna igen, säger Jonas Frycklund.

Utvecklingen svartmålas

Särskilt långtidsarbetslösheten har debatterats på sistone. Carl Eckerdal, chefekonom på branschorganisationen IKEM, gör bedömningen att läget är allvarligt. Och det är inte en enkel uppgift att råda bot på långtidsarbetslösheten, åtminstone inte om tanken är att industrin ska vara en del av lösningen, menar han. Trots att industriföretagen har hämtat sig snabbt efter kraschen förra våren så efterfrågar de högutbildad arbetskraft, kompetens som de grupper som nu kommer ut i arbetslöshet saknar.

– Det stora problemet är att de här personerna som hamnar i utanförskap nu inte har den kompetens som efterfrågas inom industrin, säger han.

Men alla är inte ense om hur akut situationen är. Annika Winsth, chefekonom på Nordea, anser att utvecklingen på arbetsmarknaden svartmålas och i själva verket är mer robust än många tror.

Att långtidsarbetslösheten ökar nu är naturligt, menar hon, eftersom det har gått tolv månader sedan krisen slog till. Den stora mängden personer som skrev in sig som arbetslösa i pandemins inledning har nu varit utan jobb i tolv månader eller börjar närma sig gränsen för långtidsarbetslöshet.

– Nu har vi en puckel, men hur många av dem blir kvar i arbetslöshet? Det är ganska få, enligt min bedömning. Det skapas nya jobb hela tiden. Så fort man tar bort restriktionerna så kommer vi att få en stor efterfrågan på arbetskraft snabbt. Jag skulle säga att arbetsmarknaden är starkare än den ofta beskrivs, säger hon.

Flera åtgärder

Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar kan långtidsarbetslösheten överstiga 200 000 personer under 2021. Och det spär på utanförskapet, menar Jonas Frycklund. För att komma till rätta med problemen förespråkar han åtgärder som att stimulera fler att gå från bidrag till arbete, till exempel jobbskatteavdrag på lägre och medelhöga inkomster och lägre a-kasseersättning redan nu (återgång till regler som gällde före krisen). Lättare för företag att anställa, till exempel genom att göra justeringar på arbetsgivaravgiften, är andra exempel på åtgärder.

Han anser att det finns stora skillnader i effektivitet i de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som används, till exempel vill han inte att de kritiserade extratjänsterna återinförs. Nystartsjobb är bättre. Reformeringen av Arbetsförmedlingen måste också ske på rätt sätt.

– Vi kommer inte undan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och då gäller det att välja de som är mest effektiva och låta de privata arbetsgivarna vara med i förmedlingen av dem, säger han.

Men kommer inte långtidsarbetslösheten att ge sig av sig själv när man släpper på restriktionerna successivt?

– Får vi en snabb öppning av samhället så får vi en större återgång till arbete, då kommer det att finnas efterfrågan på den typen av tjänster som skapar jobb för de som nu hamnar i utanförskap. Så ja, det kommer ju att ske någon form av förbättring i takt med uppgången även för utrikesfödda. Men det spelar roll om den uppgången är snabb eller långsam. Det är viktigt med en bra arbetsmarknads- och näringspolitik som snabbar upp den processen. Annars finns en risk för ökad långtidsarbetslöshet, säger Jonas Frycklund,

– Vid en kris är det en del som slås ut och hamnar i långtidsarbetslöshet. Och har man hamnat i det, är vägen tillbaka mycket längre. Man tappar arbetslivserfarenhet, säger han.

Det finns mycket forskning på långtidsarbetslöshetens konsekvenser för människors liv och hälsa. Till exempel har de två svenska forskarna Måns Rosén och Magnus Stenbeck uppskattat att mellan 800 och 1800 fler personer dör för varje ökning av arbetslösheten med 100 000. Hur allvarlig effekten blir beror på hur långvarig en recession blir.

I en debattartikel i SvD från september förra året skriver de: ”Räknat i förlorade levnadsår kan arbetslösheten även i Sverige bli ett större folkhälsoproblem än covid-19.”

Dödsrisken fem år senare var direkt proportionell mot den tid man hade varit arbetslös under recessionen

Professor Denny Vågerö vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, har också synat arbetslöshetens konsekvenser.

När han och docent Tony Garcy undersökte vilka hälsoeffekter som massarbetslösheten under krisen i början av 90-talet ledde till såg de ett tydligt samband mellan långtidsarbetslöshet och ökad mortalitet.

– Det är allvarligt. Dödsrisken fem år senare var direkt proportionell mot den tid man hade varit arbetslös under recessionen. Alltså: Ju längre man var arbetslös under recessionen desto större var risken att dö under perioden efter. Det är ett tydligt samband. Det var svårare att komma in på arbetsmarknaden, tolkade vi, och det resonemanget borde man kunna tillämpa även under dagens kris, säger Denny Vågerö.

De två forskarna såg att massarbetslösheten överlag ledde till ökad mortalitet några år efter den ekonomiska krisen.

– Vi såg en tydlig ökning av dödligheten och dödsrisken för de som hade varit arbetslösa under recessionen. Risken bland arbetslösa män ökade med ungefär 25 procent jämfört resten av männen. Det är en tydlig ökning, inte jättestor, men tydlig. Det märktes även bland kvinnor. Till exempel fördubblades dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar för både män och kvinnor efter recessionen, säger Denny Vågerö.

Han anser att regeringen under nuvarande pandemin har gjort mycket för att minska effekten av arbetslösheten jämfört med hur det var under krisen i början av 90-talet.

Tror du att man kan se liknande effekter på mortaliteten bland arbetslösa under denna pandemi?

– Jag skulle gissa det, men det är en gissning. Men det är viktigt att påpeka att pandemin och arbetslösheten inte liknar det vi såg 1992. Man har kraftsamlat för att minska konsekvenserna hårdare den här gången. Då var det ett stålbad på arbetsmarknaden. Nu gör man allt för att minska konsekvenserna, säger han.