KOMPETENSKRISEN

Nya siffror: Tomma utbildningsplatser kan kosta 50 miljoner

”Det är många förlorare i det här: branscherna, arbetssökande och utbildningsleverantörerna – och inte minst skattebetalarna som betalar för tomma utbildningsplatser”, säger Fredric Skälstad. Bild: Simon Rehnström/TT, Mostphotos, pressbild

Arbetsförmedlingens kostnader för tomma utbildningsplatser skenar och låg på 34 miljoner kronor förra året, enligt Ekot. Och trots att arbetsgivarna skriker efter kompetensen kan det bli värre i år, enligt Fredric Skälstad på Almega Utbildningsföretagen. ”Allt står bara och tickar pengar”, säger han till TN.

Drygt 34 miljoner kronor. Så mycket betalade Arbetsförmedlingen för tomma utbildningsplatser under förra året, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Och det är ett problem inte bara för skattebetalarna, utan även för företagen, påpekar Fredric Skälstad, branschchef på Almega Utbildningsföretagen.

– Arbetsförmedlingen upphandlar utbildningar till bristyrken, men nu står platserna tomma, säger han till TN.

Utbildningarna görs till exempel inom yrken i besöksnäringen, i byggbranschen och transportsektorn – alla branscher som just nu skriker efter nya medarbetare. När utbildningsplatserna inte fylls, så innebär det att företagen inte heller kan anställa.

Men inte nog med att de tomma utbildningsplatserna innebär problem för företagen som anställer: de innebär också problem för företagen som utbildar.

– Det kostar jättemycket att stå med tomma platser, säger Fredric Skälstad.

Han förklarar att en EU-dom, Coopservice-domen, har satt upp regler för såväl tak som golv vad gäller platser på utbildningarna, och att det som Arbetsförmedlingen betalar ut är en garantisumma för golvet. Men utbildningsanordnarna står kvar med stora fasta kostnader, oavsett hur många som går en utbildning eller hur stor garantisumman är.

– De står med lärare, utbildningskök, lokaler, lastbilar – allt som krävs för utbildningarna och så får de inte alls betalt för allt. Allt står bara och tickar pengar.

– Sammanfattningsvis är det många förlorare i det här: branscherna, arbetssökande och utbildningsleverantörerna – och inte minst skattebetalarna som betalar för tomma utbildningsplatser, säger Fredric Skälstad.

Digitalisering ger större möjligheter

Under pandemin ställde många utbildningsföretag om för att bland annat kunna genomföra utbildningar på ett nytt sätt, inte minst digitalt. Det är en förändring som många kan dra nytta av även nu, genom att många till exempel inte behöver resa lika långt för att gå utbildningar. Det, menar Fredric Skälstad, talar för att fler skulle kunna gå arbetsmarknadsutbildningar, inte färre. Ändå visar Almega Utbildningsföretagens prognoser att Arbetsförmedlingen under 2022 kommer att betala ännu mer för utbildningsplatser som står tomma än under 2021.

– Vår bedömning är att det kan bli 50 miljoner kronor eller mer, säger han.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen ett tydligt uppdrag om att antalet deltagare på arbetsmarknadsutbildningar måste öka. Ändå händer inte det. Fredric Skälstad tror att det handlar om kommunikationsproblem internt inom myndigheten.

– Ledningen måste trycka på till regioner och lokalkontor och säga till dem att börja utnyttja utbildningsplatserna. Den styrsignalen saknas från den centrala ledningen idag.

– Det är arbetssökande som skulle kunna gå de här utbildningarna och få ett jobb. Arbetsförmedlingen måste börja anvisa utbildningsplatser.

5 000 lediga jobb – bara idag

Att behovet av yrkeskompetens är stort bekräftas inte minst av bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.

– Vi behöver rekrytera minst 10 000 personer per år bara för att täcka pensionsavgångarna, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen, och fortsätter:

– Bara idag finns över 5 000 lediga jobb inom bygg och anläggning anmälda till Arbetsförmedlingens platsbank inom bygg och anläggning – och då ska man ha med sig att merparten av jobben aldrig annonseras ut här. Jobben finns i hela landet.

”Just yrkesarbetare är den grupp som våra medlemmar har svårast att hitta”, säger Elin Kebert på Byggföretagen. Bild: Pressbild

Elin Kebert betonar att Arbetsförmedlingens utbildningar är ett viktigt komplement till bland annat gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

– Just yrkesarbetare är den grupp som våra medlemmar har svårast att hitta och i många kommuner saknas utbildningar helt, säger hon.

Nu vill hon förbättra samarbetet mellan Byggföretagen, Arbetsförmedlingen och utbildningsleverantörerna för att fylla de utbildningsplatser som står tomma.

– Vi vet vad som attraherar sökande till bygg. Låt oss samverka för att fler ska upptäcka utbildningarna och komma ut i jobb.