DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Glömdes bort av myndigheten – nu gör Christoffer succé på Ikea

Att Christoffer Lärka skulle få jobb över huvud taget var inte självklart. Han satt hemma, hade social ångest, saknade arbetslivserfarenhet och glömdes bort av Arbetsförmedlingen. Men tack vare ett unikt samarbete mellan företaget Conexi och möbeljätten Ikea tog livet en annan vändning. ”Det hade jag inte kunnat föreställa mig,” säger han till TN.

Det är svårt att tro att 24-årige Christoffer Lärka för mindre än två år sedan var en hemmasittare, i stort sett isolerad från allt socialt liv och definitivt isolerad från arbetslivet. När TN träffar honom på arbetsplatsen på Ikea i Uppsala är det en engagerad, rolig, plikttrogen och kunnig person som möter oss. Han har valt att berätta om sin resa.

− Jag var arbetslös och hade ingen arbetslivserfarenhet, berättar Christoffer Lärka.

Han hade en ADD-diagnos och har läst biologi och molekylärbiologi, men kände inte riktigt att han fixade högskolestudierna och hoppade av efter två år. Så i ett par års tid hade Christoffer Lärka ingen sysselsättning alls. Och sedan fick han en ny diagnos.

− Jag fick en autismdiagnos, eftersom de inte ger aspergerdiagnoser längre. Det är ju ett spektrum.

− Det var en lättnad. Man får ju tillgång till mycket mer stöd när man får en diagnos, så jag fick reda på vart jag skulle vända mig. Jag var ju ganska instängd.

Hamnade mellan stolarna

Han hade skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen, men det gick inte så bra.

− Jag hamnade mellan stolarna och fick inget svar från handläggaren som aldrig var där. Det gick inte sådär jättehundra, säger Christoffer Lärka.

Bild: Sören Andersson

På lite olika vägar fick han kontakt med en verksamhet som heter Hikikomori och som vänder sig till ungdomar som har isolerat sig hemma.

− Tanken är att man ska bli social när man har varit socialt avskärmad. Och det var ju jag. Jag hade bara online-kontakter, säger Christoffer Lärka.

− Där blev jag lite mer social. Jag dämpade den sociala ångesten lite.

Och så utsätter vi dig för det här – att bli intervjuad!

− Ja, det är några steg upp, säger Christoffer Lärka och skrattar.

− Du har gjort enorma framsteg, fyller Anette Andersson i.

Hon är Christoffers chef och ansvarig för det som heter Recovery (tidigare Fynd).

Conexis verksamhetschef Anna Karlmar och arbetsstödjare Unni Vesterlund. Bild: Sören Andersson

Genom Hikikomori fick Christoffer Lärka höra talas om möjligheten att via projektet Ett hållbart arbetsliv och företaget Conexi få jobb på Ikea.

− Jag blev anställd ganska fort. Tack, Nettan, säger han.

− Tack själv, säger Anette Andersson.

En nyckel till framgång är att Conexi har arbetsstödjare på plats på Ikea. Unni Vesterlund är anställd av Conexi, men finns på heltid på Ikea i Uppsala.

− Hon har varit ett jättestöd, säger Anette Andersson.

Arbetsuppgifterna utökades

Arbetet flöt på och Christoffer kom mer och mer in i arbetsuppgifterna, som dessutom utökades i takt med hans personliga utveckling. Först handlade det bara om att bygga möbler ett par timmar om dagen, sedan blev det att ta hand om returer, berättar Anette Andersson.

− Och nu har du ju varit mycket i butik på senaste tiden, säger hon.

Det gick helt enkelt väldigt bra. Men plötsligt en dag hörde Arbetsförmedlingen av sig. Någon hade upptäckt att de hade glömt bort honom och nu skulle Christoffer in i en åtgärd, tyckte myndigheten.

− Men jag var ju redan här, för jag hade ju sökt hit privat, säger Christoffer Lärka.

− Då fick vi Arbetsförmedlingen att stoppa sig lite. Vi sa att han blir kvar här. Christoffer var ju redan hos oss i sysselsättning. Det fungerade bra och han hade en önskan om att vara kvar på Ikea, säger Unni Vesterlund.

”Ikea bygger inte på en enda persons arbete eller åstadkommande. Det är resultatet av många människors samarbete under många års glädje och slit.

Christoffers lön betalas delvis genom lönebidrag och delvis av Ikea. Men snart är lönebidraget slut.

Vad händer när det tar slut?

− Då blir han anställd bara hos oss, säger Anette Andersson.

− Det är jättebra! Särskilt som det här är Uppsalas bästa arbetsgivare, säger Christoffer Lärka och hänvisar till ett diplom som var det första han såg när han klev in genom dörrarna på Ikea den första dagen.

Ingen självklart match

Det är tydligt att han trivs med sitt jobb och att arbetsgivaren trivs med honom. En match som inte hade varit helt självklar om Christoffer hade sökt jobb den vanliga vägen. Med hans cv, eller kanske snarare avsaknad av cv, så hade hans möjligheter att få jobb varit tämligen små. Risken att han skulle fortsätta sitta hemma, eller bara hamna i olika åtgärder som egentligen inte var anpassade efter honom, var stor.

Vad tänker du om att du är här idag givet dina förutsättningar?

− Det hade jag inte kunnat föreställa mig!

En av många som har fått Ikea-jobb

Christoffer Lärka är inte den första som Conexi har hjälpt att få arbetslivserfarenhet genom jobb på Ikea. I själva verket är han en av många sedan företaget startade för 23 år sedan. Hela arbetssättet bygger på att personer med diagnoser i autismspektrat direkt ska börja jobba på ett Ikea-varuhus och att arbetsuppgifterna ska anpassas efter den enskilda individen.

”Det hade jag inte kunnat föreställa mig!”

− I ett Ikea-varuhus finns ju otroligt mycket arbetsuppgifter under ett tak, så vi kan ju möta olika intressen. En person som till exempel säger ”jag är intresserad av att jobba med mat” får arbetsuppgifter i restaurangen, men under tiden upptäcker vi att personen är magisk på siffror och därför passar att jobba med till exempel logistik. Du befinner dig i en miljö där du kan prova olika uppgifter, säger Conexis vd Annelie Larsson.

”Man får nyckeln till jobbet första dagen med utbildad arbetsstödjare på plats hela tiden. Välkommen till jobbet”, säger Annelie Larsson. Bild: Privat

Hur länge någon är på Ikea varierar. Det kan vara allt från en månad till ett år eller längre. Poängen är att börja jobba direkt. Conexis första möte med arbetstagarna är på Ikea.

− Man får nyckeln till jobbet första dagen med utbildad arbetsstödjare på plats hela tiden. Välkommen till jobbet, säger Annelie Larsson.

Värderingarna viktigast

”Ikea bygger inte på en enda persons arbete eller åstadkommande. Det är resultatet av många människors samarbete under många års glädje och slit.”

Så sa grundaren Ingvar Kamprad om det jätteimperium han startade. Och får man tro Annelie Larsson så är det grunden i deras samarbete med företaget.

Vad var det som gjorde att ni valde att arbeta med just IKEA?

− Värderingarna, säger Annelie Larsson.

− Ett av Ikeas värdeord är ”Tillsammans”, säger Conexis verksamhetschef Anna Karlmar.

Nyckeln till framgång

Erik Palmqvist är People and Culture manager (motsvarande HR-chef) på Ikea i Uppsala. Han förklarar att Ikeas inställning är att alla människor som arbetar i företaget vill utvecklas själv som person men också vill hjälpa till att utveckla företaget genom det ansvar som individen får.

− Det är sättet vi jobbar tillsammans på och det är med det sättet vi når framgång. Det är inte något vi gör vid sidan av som en trevlig bisyssla, utan det är nyckeln till att vi fortsätter vara framgångsrika, säger han.

Han menar att ett samarbete med Conexi därför är naturligt för Ikea, därför att människors utveckling är centralt för dem.

− När vi jobbar med och pratar om mångfald och människors olikheter, så handlar det om att vi tror att det bästa resultatet när vi jobbar tillsammans och drar åt samma håll och att vi får ett bättre resultat om vi har olika synpunkter och olika idéer om åt vilket håll vi ska gå. Ju duktigare vi är på att samarbeta kring det här och väga in olika perspektiv, desto starkare kommer resultatet att bli. Det finns hur många exempel som helst på det, där vi i verksamheten har lyckats med att skapa grupper med mångfald på olika sätt och att det alltid är mer framgångsrikt än om vi har homogena grupper, säger Erik Palmqvist.

Både han och Annelie Larsson återkommer hela tiden till Ikeas värderingar.

− Vi rekryterar alltid utifrån värderingar, säger Erik Palmqvist.

Ska gå vidare

Annelie Larsson berättar att poängen inte är att alla ska få jobb på IKEA. I själva verket är meningen att de som har sin arbetslivsförberedande sysselsättning via Conexi ska gå vidare till det som Conexi kallar steg två, nämligen ett jobb i en organisation med arbetsuppgifter som stämmer överens med individens intressen.

− Är det en person som är jätteduktig på djur och har ett intresse för det, så söker vi till exempel efter ett hunddagis, säger hon.

− Conexi är stjärnor på att verkligen kunna se och hjälpa människor utifrån deras behov, säger Erik Palmqvist,

− Vi bidrar med en arbetsplats. Vi tillför inga extra resurser, utan det blir en naturlig del av arbetet, fortsätter han.

”När man har varit här har man sedan helt andra förutsättningar att ta andra jobb och andra roller också utanför IKEA”, säger Erik Palmqvist. Bild: Sören Andersson

I dagsläget finns runt 100 arbetstagare i Conexis verksamhet, varav ungefär hälften på de sex Ikea-varuhus som företaget arbetar med och ungefär hälften i steg 2, det vill säga på andra företag.

Christoffer Lärka kommer sannolikt att stanna kvar på Ikea, men det är alltså inte det vanligaste bland Conexis arbetstagare.

− Vårt huvudsakliga mål är inte att alla ska bli anställda på Ikea, utan det är att komma vidare till den arbetsplats som är rätt för individen och som personen själv vill vara på. För en del är det Ikea, säger Annelie Larsson.

De flesta utvecklas

Erik Palmqvist understryker att de flesta som kommer till Ikea via Conexi genomgår en tydlig utveckling.

− När man har varit här har man sedan helt andra förutsättningar att ta andra jobb och andra roller också utanför Ikea, säger han.

Även den som är i steg två får hjälp av arbetsstödjare, som åker runt på de olika arbetsplatserna.

− Vi stöttar både arbetsgivaren och arbetstagaren, säger Annelie Larsson.

Hon tycker att det har hänt något med målgruppen sedan Conexi först startade sin verksamhet. Deltagarna är mer drivna.

− De har en större målbild om att få ett arbete idag.

Hur kommer det sig?

− Jag tror att det är en samhällsförändring. Det är en kunskapsökning i samhället, säger Annelie Larsson.

Har samhället blivit bättre på att se människors möjligheter?

− Ja, det skulle jag säga. Sedan är det lång väg kvar, men numera finns mer vilja och man pratar mycket mer om socialt ansvar än förr.

Vad är de största utmaningarna?

− Jag skulle inte säga att det har funnits några direkta utmaningar eller problem. Däremot kan det vara viktigt för oss att tänka på att det ofta handlar om personer som behöver få veta saker i tid om det ska ske förändringar på något sätt. Då får vi ha framförhållning, säger Erik Palmqvist.

Bild: Sören Andersson

Annelie Larsson funderar en stund innan hon svarar.

− Jag skulle nog säga att den största utmaningen är när vi hamnar i samhällsystem där det är hål. När systemen sätter käppar i hjulet för arbetstagaren. Det är en väldigt stor utmaning, säger hon.

Så de stora utmaningarna handlar inte om mänskliga relationer, utan om system?

− Ja. Missuppfattningar på en arbetsplats är helt överkomliga. Händer sånt så finns ju våra arbetsstödjare där och kan jobba med det. Det är ju bara att hitta en lösning på, säger Annelie Larsson.