KRIGET I UKRAINA

Analys: Så kan ukrainarna få jobb i Sverige

STOCKHOLM 20220112Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.Foto Pontus Lundahl / TT kod 10050 Bild: Pontus Lundahl/TT

Arbetsmarknaden kokar och det finns fler jobb hos Arbetsförmedlingen än någonsin förr. ”Det är en optimal tid att komma in på svensk arbetsmarknad", säger Nordeas chefsekonom Susanne Spector. Men det finns utmaningar om så många ukrainare som möjligt ska kunna få jobb snabbt.

Runt 35 000 personer har kommit till Sverige från Ukraina sedan kriget bröt ut. Osäkra beräkningar från Migrationsverket säger att det kan komma runt 80 000 innan året är slut. Många av dem som kommer till Sverige från Ukraina kan och vill börja jobba relativt snabbt, inte minst tack vare att de omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, men det är upp till arbetsgivaren att säkerställa att den som anställs har de tillstånd som krävs. Och för många av dem är det också möjligt att få jobb utan alltför långt dröjsmål.

– Efterfrågan på arbetskraft är absolut rekordstark i Sverige idag, sa Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke nyligen på ett seminarium.

Undersökningar som Svenskt Näringsliv har låtit göra visar att sju av tio företag har svårt att rekrytera rätt kompetens och att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas. Dessutom finns ett rekordstort antal lediga jobb i Arbetsförmedlingens platsbank.

Det här är en bild på bekräftas av Almegas chefsekonom Patrick Joyce.

– Hälften av företagen i tjänstesektorn har svårt att rekrytera, sa han.

Svårt att få reda på kompetenser

Men Patrick Joyce menar att det är svårt att få reda på vilka kompetenser som ukrainare har. Därför vill han se ett slags system där det blir möjligt att söka på vilka kompetenser ukrainarna har.

– Där vet vi att det finns digitala redskap redan nu som Arbetsförmedlingen tog fram i samband med flyktingkrisen, sa han och föreslog att det nu skulle anpassa efter ukrainarnas behov.

Han vill också att privata matchningsföretag ska få i uppdrag av Arbetsförmedlingen att hjälpa till med matchningen av ukrainska jobbsökande.

– Många av dem kan nog ta ett jobb här och nu, andra behöver kanske en kort introduktion. Det är perfekta uppgifter för den typen av matchningsföretag, sa Patrick Joyce.

Tittar man på anställningsplanerna, så talar det för att sysselsättningen ska öka ännu snabbare framåt.

Även Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector underströk hur kokande den svenska arbetsmarknaden är just nu.

– Efterfrågan på arbetskraft är rekordhög och den fortsätter att slå rekord månad efter månad, sa hon.

Dessutom påpekade hon att även företagens anställningsplaner slog rekord i april. Det handlar alltså om att företagen inte bara vill ersätta människor som har bytt jobb, utan även utöka sin personalstyrka.

– Tittar man på anställningsplanerna, så talar det för att sysselsättningen ska öka ännu snabbare framåt, sa Susanne Spector och fortsatte:

– Förutsättningarna för arbetsmarknaden har aldrig varit så här goda.

Arbetskraftsbristen den högsta någonsin

Enligt Susanne Spector har den svenska utvecklingen hämmats för att vi har haft en för låg befolkningstillväxt. Dessutom är arbetskraftsbristen den högsta som någonsin har uppmätts och lika hög som 2018. Det är något som ytterligare talar för att det ska gå relativt lätt för ukrainare med rätt kompetens att komma in på svensk arbetsmarknad.

– Det är en optimal tid att komma in på svensk arbetsmarknad, sa hon.

Men Susanne Spector påtalar att de delar som har gått allra starkast den senaste tiden är Norrland samt södra Sverige med Skåne, Blekinge och Småland, samtidigt som att de flesta flyktingar kommer till storstäderna.

– Det kan vara en potentiell utmaning att hamna där jobben verkligen finns, säger hon.

Hon menar också att den här flyktingkrisen skiljer sig från tidigare på flera sätt, inte minst för att det finns ett större engagemang i samhället nu än tidigare.

– Många företag är kanske beredda att ta in en flykting för att man ser att man gör en samhällsinsats, sa hon.

Det håller Sofi Fridland, vd för rekryteringsföretaget Just Arrived, med om. Hon konstaterar att trots att de ukrainska flyktingarna till exempel inte är tillräckligt goda språkkunskaper i engelska, så anpassar företagen sig.

– Arbetsgivare som tidigare knappt har tillåtit att man bara kan engelska försöker nu ta in hela team där det räcker med att en har en hög engelskanivå. Jag upplever verkligen att folk tänker nytt, sa hon.